Vid fyratiden på natten väcktes Ulf Carmesund, internationell sekreterare för den kristna socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, av läkaren Henry Acher: ”Nu kommer dom!”.

Israelisk militär var på väg fram deras fartyg Svendonh i det kolsvarta natten.

– Jag skyndade mig fram mot min plats vid styrhytten, men jag hann inte fram. Det gick så fort, berättar Carmesund vid en presskonferens på Arlanda.

Passagerarna skulle bilda mänsklig mur för att skydda kaptenen, styrhytten och maskinrummet vid händelse av en attack.

Men de 15-20 svartklädda och maskerade soldater som tog sig ombord på fartyget hade snart tagit kontrollen över det med hjälp av paintballgevär och ljudgranater och vad Carmesund uppfattade som automatvapen av typen M16, tårgasgranater och elektriska pistoler.

– Jag hann inte bli rädd, det kändes overkligt, som en dålig amerikansk film, säger Ulf Carmesund.

Den enda som skadades vid attacken var fartygets kapten.

– Han knackades ner med en gevärskolv och klagade senare på smärtor i nacke och rygg.

Carmesund säger att de aldrig kunnat föreställa sig ett likanande angrepp.

– Vi trodde att vi skulle få lämna vår last i Gaza, men vi var också förberedda på att de skulle kunna försöka stoppa oss genom att preja eller ramma oss som de gjort med andra hjälpsändningar.

Han säger dock att soldaterna betedde sig korrekt så snart de tagit över kontrollen på fartyget.

– De använde inget övervåld förutom mot kaptenen. Men de var aggressiva och målmedvetna.

Passagerarna fick sedan sitta på fartygsdäcket under resan in till hamn. Där ställdes de inför ett ultimatum – deporteras eller ställas inför rätta i Israel.

– Jag vill hem till min familjs så jag skrev under deporteringen, säger Ulf Carmesund.

Men det fick inte Carmesunds familj något besked om hemma i Alingsås. Oron blev stor när de fick de dåliga nyheterna om vad som hänt utanför Israel.

– Det var konstigt när jag vaknade. Mamma hade gått upp klockat sex och alla var vakna, säger dottern Alva, 10, som åkt till Arlanda för att möta pappa.

– Det var väldigt intensivt, vi visste inte vad vi skulle tro, UD ringde hela tiden, säger Hedvig, 14.

– Med facit i hand ångrar vi kanske att Ulf åkte. Priset är högt, särskilt när man har barn, säger Ulf Carmesunds fru Ulrika Englund.

Carmesund blev omgående separerad från de tre andra svenskarna som befann sig ombord på samma fartyg, Henry Ascher, Amil Sansour och Kimberley Soto Aguayo.

Han vet därför ingenting om hur det gått för dem.

Men UD säger till TT att fem av de sju svenska aktivister som ännu inte kommit hem nu befinner sig på Ben Gurion-flygplatsen i Israel. Personal från ambassaden inväntar de två återstående. UD har inga informationer om när de sju svenskarna kan väntas