Mer till järnvägarna och till kommuner och landsting, höjda och nya skatter samt bort med rut-avdrag. De rödgröna partierna har alla fått lite av vad de vill ha i de olika förslagen, enligt Lars Nord, professor i politisk kommunikation.
- Det finns en klar grön dimension, och skattehöjningarna kommer från de röda partierna, säger Lars Nord.
Han tror att de rödgröna siktat in sig på medelinkomsttagare i framför allt städer, eftersom det är en stor grupp som är rörlig mellan blockgränserna.
- Då är det bra att hitta en profilfråga med en tydlig skillnad mot andra blocket, och som tilltalar den här storstadsgruppen. Då passar miljöfrågan, med höjd bensinskatt och satsningar på kollektivtrafik in.
Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tycker att det finns en viss motsättning mellan förslagen. Han tror att de rödgröna försöker nå ut med ett budskap om rättvisa, och att minska klyftorna i samhället. Men till exempel en höjning av bensinskatten kan slå hårt mot låginkomsttagare som bor på landsbygden.
Samtidigt tror Esaiasson att partierna förutom rättvisa vill kommunicera modernitet, och i det begreppet passar grönt tänkande in bra.
Pelle Strandberg, pr-konsult på byrån Strandberghaage, tycker att de rödgröna hittills har gjort helt rätt.
- De har presenterat de förslag som de alla kan stå bakom, för att visa upp en enad front. Nu är det viktigaste för dem att visa att de är en allians och det visar de genom handling i de här förslagen, säger Strandberg.
Enligt honom blir nästa steg att varje parti mejslar ut sin egen nisch inom de gemensamt uppsatta ramarna. Hur det går är en annan fråga.
- Framtiden får utvisa om det blir slagsida mot något parti. När viljan att profilera sig själv blir större finns det risk för konflikter, säger Lars Nord.
