Det fräser i de jättelika pannorna. Den färdigskurna löken, paprikan och kycklingen hettas upp i oljan tillsammans med curry och buljong. Klockan är inte ens sju när den första omgången med kycklingrisotto sätts in i den uppvärmda vagnen. För kökschefen Barbro Hween Norén och hennes kollegor har arbetet i Kvarnbergsskolans kök i Huddinge redan varit igång i nästan en timme.
Med vana händer går de igenom hela proceduren igen. Och igen. Och igen. Sammanlagt lagar de mat till nästan 2 000 elever varje dag. När väggklockans visare pekar på tio i åtta har barnen inte ens börjat dagen på Snättringeskolan ett par kilometer därifrån, men deras lunch är redan klar.
– Det är urdåligt att den står färdig redan nu. När barnen väl äter finns det knappt någon näring kvar, säger Barbro Hween Norén.
Det har hänt att elever från Snättringeskolan ätit på Kvarnbergsskolan där maten lagas långt senare.
– De brukar säga att maten är jättegod här. Men de får ju exakt samma mat! Skillnaden är att den har stått så länge när de äter den.
Men snart är orättvisan slut mellan eleverna. I sommar byggs köket på Snättringeskolan om och när terminen börjar igen ska maten till de 600 eleverna lagas på plats.

– Det ska bli väldigt spännande att få visa vad vi kan själva. Dessutom blir det kul att höra vad barnen kommer att tycka, säger husmor Liliane Hagerman.
I dag har hon och hennes två kollegor ansvaret för att se till att barnen får sallad, rivna morötter, vitkål och bönor till risotton.
Vid halv elva äter de första eleverna på skolan. Linus Nordin, 8, ser fram emot när skolan ska laga sin egen mat.
– Det är bra. Det blir nog godare och mycket varmare då. Maten brukar vara kall ibland, säger han.
Vid 12-tiden släntrar den sista gruppen av elever in i matsalen. Flera av barnen tar om och äter av både sallad och knäckebröd.
– Jag tycker att maten är god här, säger Chayenne Stinson, 7, som är sist in i matsalen.
Vid halv ett sitter hon och ett par andra barn fortfarande kvar när Liliane Hagerman torkar bordsytorna och ställer upp stolarna på de långa borden.
Rektor Jan-Eric Johansson berättar att skolan länge kämpat för att få bygga om köket.
– Vi är jätteglada för att det äntligen ska ske. Vi har räknat ut att det inte blir dyrare att laga maten själva. Den kommer att få mycket högre kvalitet och eleverna på skolan får mer inflytande över maten.
Han får medhåll av kommunens kostkonsulent Margareta Kurki.
– Förutom att maten blir smakligare och bättre finns det många ekonomiska fördelar. Man slipper transportkostnaderna och kan anpassa mängden mat efter hand.

Redan för drygt tio år sedan bad hon kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer att följa en skolmatstransport. Då konstaterade de att maten hölls varm i upp till fyra timmar, men eftersom skolorna var mycket noga med hygien och temperaturer fanns ingen risk för matförgiftning.

Även om förskole- och grundskolenämnden beslutade om ombyggnad på Snättringeskolan för ett par veckor sedan återstår problemen med långa varmhållningstider på andra skolor i kommunen. Katharina Wallenborg, ledamot i nämnden för Drevvikenpartiet, vill att fler skolor ska byggas om.
– Det är förstås en kostnadsfråga. Men alla elever borde få samma förutsättningar. Det pratar man alltid om, men man glömmer maten som är så grundläggande för koncentrationen i skolan.