I dag möts regeringen och de rödgröna i sin årliga fotbollsmatch. Drabbningen på Kaknäs idrottsplats är det närmaste ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som Miljöpartiet ser ut att komma under den här mandatperioden. Den rödgröna alliansen gav inte mersmak.

SvD har talat med 23 av 26 av Miljöpartiets regioner. En enda tycker att det vore bra att ha ett formaliserat samarbete före valet. Med över två år kvar till valet deklarerar istället en majoritet, 16 företrädare, att partiet ska gå väljarna till mötes på egen hand.

– Om vi nu ska vara en tredje kraft så går det inte att binda sig. Vi är verkligen både och; vi har både vänsterpolitik och högerpolitik, säger Anna Hildebrand, ordförande i Jämtland.

Många av de som SvD talat med menar att erfarenheterna från 2010 avskräcker:

– Förra valet visade att det rödgröna konceptet inte var någon framgångsväg, säger Marcus Häggström, sammankallande i Gävleborg.

Miljöpartiet drömde redan vid födelsen 1981 om att partiet skulle vara en tredje kraft som inte fastnar i blockpolitikens garn. Det har inte gått något vidare.

Men när Miljöpartiet i helgen samlas till kongress kommer de nya språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson att återigen försöka profilera partiet som en tredje kraft.

– Vi ska utveckla vår politik tillsammans med medborgare och aktörer för att mejsla fram ett riktigt bra grönt program som vi kan gå till val på. Det är vårt förstahandsval och det vi jobbar för nu, bekräftar Romson.

I upplägget ingår att marknadsföra partiet som en potentiell regeringspartner efter valet.

För nu vädrar MP-topparna morgonluft. De ser den nya grundlagen som ett verktyg för att nå målet att ingå i en regering. En nyckelspelare bakom den strategin är det förra språkröret Peter Eriksson, numera ordförande för riksdagens konstitutionsutskott.

– Jag har egentligen sedan 90-talet drivit frågan att det är bra med majoritetsregeringar, säger han.

Som ledamot av den parlamentariska grundlagskommittén var Peter Eriksson pådrivande för att det efter varje val ska ske en obligatorisk omröstning om statsministern i riksdagen. Den nya regeln tillämpas för första gången efter valet 2014.

– Om det inte före valet finns en stark koalition som också får egen majoritet ser jag det som självklart att det blir förhandlingar mellan olika partier efter valet, säger Åsa Romson.

Hon markerar tydligt att Miljöpartiet tänker sätta hårt mot hårt i ett läge där regeringen inte har egen majoritet.

– Miljöpartiet har varit tydligt de senaste åren att vi vill inte bara sitta i parlamentet och lägga bra förslag som andra kan rösta på. Vi vill genomföra våra förslag i en regering.

Enligt Åsa Romson finns det egentligen bara två val vid en statsministeromröstning; att lägga ned sin röst är inte ett av dem.

– Antingen använder man sin röst till att stödja eller för att inte stödja en regering. Det är grundprincipen. Lägger man ned sin röst så skulle det vara ett tecken på att man inte heller själv är intresserad av att förhandla in sig i en regering.

Flera av de regionala MP-ordförandena ser det som uteslutet att partiet skulle rösta ja till en regering där de själva inte ingår. De är, liksom partiledningen, redan nu inne på att vara tuffa.

– Vill man att vi ska släppa fram en regering då måste man förhandla med oss. Vi kommer inte att lägga ned våra röster hur som helst, säger Fredrik Persson, Örebro.

Den nya grundlagen bäddar för att partiet ska få ökat parlamentariskt inflytande, menar flera.

– Ja, så är det ju. Det kommer att påverka situationen efter ett val. Det kommer att krävas ett bättre underlag för en regering, menar Jonas Åsenius, Dalarna.

Fram till nu har enda sättet att fälla en regeringschef varit att minst 35 riksdagsledamöter tvingar fram ett misstroendevotum som sedan en riksdagsmajoritet ställer sig bakom. Bollen har legat hos oppositionen.

– Men det har varit ganska stor tveksamhet bland partierna att vara den som drar i gång en sådan process efter ett val. Om det sker automatiskt så blir det ju ett ökat tryck på en regering att försöka skaffa sig en majoritet och garantera den innan en omröstning ska äga rum, säger Peter Eriksson.

Sannolikheten för långa regeringsinnehav i minoritet – likt det socialdemokratiska – har därmed minskat, anser han.