Regeringsalternativen besöker den här veckan Västsverige, de svenska valforskarnas land. Henrik Oscarsson och Sören Holmberg på Göteborgs universitet publicerar nästa vecka boken ”Regeringsskifte” om valet 2006.

Utifrån Sifo:s mätningar konstaterar forskarna att ingen borgerlig regering i modern tid har lyckats med en så stor upphämtning som alliansregeringen måste klara för att vinna nästa val.

Men inget val är det andra likt och de borgerliga pekar den här gången på ett sammansvetsat regeringsalternativ, medan socialdemokraterna och miljöpartiet befinner sig i inbördeskrig med vänsterpartiet.

Det skulle kunna gynna alliansregeringen i nästa val.

De borgerliga, och särskilt moderaterna, har ändå starka skäl att ägna några tankar åt konsekvenserna av ett nederlag 2010. Historiskt sett har partierna till höger om blockgränsen varit mycket dåliga på att hantera valförluster.

Det beror på ett problem förknippat med flerpartisamarbeten: koalitioner vid makten överlever inte i opposition.

Efter det borgerliga nederlaget 1982 väntade nio år i opposition, och efter förlusten 1994 blev det tolv år på bänken. Det har tagit mycket lång tid innan nya samarbetsformer har byggts upp, och de borgerliga har kunnat vinna val igen.

Det fenomenet har naturligtvis bidragit till att socialdemokraterna har kunnat fortsätta dominera svensk politik. Alliansens syfte var att de borgerliga skulle bli bättre på att vinna val. Men de skulle faktiskt också behöva bli bättre på att förlora.

Just nu växer
moderaterna i mätningarna medan alliansens småpartier står stilla: det skapar förstås spänningar om vinsterna av samarbetet är ojämnt fördelade. Några år efter förlusten 1994 började ett besviket centerparti samarbeta med socialdemokraterna.

De borgerliga är mycket mer eniga nu än då, men håller alliansen för en valförlust? Det vore kanske värt en tanke i Varberg.

Eftersom socialdemokraterna nu strävar efter en tvåpartiregering gäller problematiken också på den sidan blockgränsen. Skulle s-mp-projektet överleva i opposition till 2014? Det blir en senare fråga: i morgon reser Mona Sahlin och de gröna språkrören till varslens Göteborg.

Partiledare förlustplanerar inte gärna. Av psykologiska skäl, och för att de inte kan räkna med ett politiskt liv efter valnederlaget.