Datalagring får tyskar att sluta ringa

Vanliga människor i Tyskland drar sig på grund av datalagringsdirektivet för att ringa psykologer och relationsrådgivare. Det visar en undersökning från i somras – och nu menar en av EU-parlamentets mest insatta politiker att direktivet är en "katastrof".

FOTO: SCANPIX

Läs tidigare artiklar om datalagringsdirektivet:

Tyskland implementerade EU:s datalagringsdirektiv redan i början av året och sedan dess måste landets teleoperatörer spara information om sina kunders telefonsamtal och e-post i sex månader.

Lagen har dock fått oväntade konsekvenser, visar en undersökning från det tyska forskningsinstitutet Forsa. Redan efter mindre än ett halvår började många tyskar att förändra sina kommunikationsvanor.

Undersökning gjordes i maj i år och publicerades i juni.
1 002 personer har deltagit och resultatet visar att 48 procent anser att datalagringen är en nödvändig metod för att bekämpa brott.

Men samtidigt svarar 46 procent att intrånget i privatlivet är alldeles för stort – och mer än hälften av deltagarna svarar att de skulle dra sig för att ringa psykologer, drogavvänjningskliniker eller relationsrådgivare på grund av lagen.

Dessutom svarar elva procent att de faktiskt redan avstått från att ringa telefonsamtal eller skicka e-post på grund av lagen.

– Konsekvensen har blivit att en del människor faktiskt har förändrat sitt beteende eftersom de vet att deras kommunikation sparas. Och det handlar inte om kriminella, utan om vanliga människor, säger den tyska EU-parlamentarikern Alexander Alvaro till SvD.se.

Alvaro tillhör den liberala gruppen i parlamentet och sitter med i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och rättsliga frågor. Dessutom har han varit parlamentets särskilda rapportör om datalagringsdirektivet, vilket gör att han är väl insatt i vilka konsekvenser lagen har fått.

– Min personliga åsikt är att datalagringen liknar en katastrof, säger han.

Redan innan direktivet röstades igenom 2006 ställde motståndarna en rad frågor: hur ska lagen implementeras rent tekniskt, vem ska stå för kostnaderna, lever lagen upp till Europakonventionen och de mänskliga rättigheterna och hur påverkas samhället och allmänheten.

– Jag är ledsen att behöva säga det, men alla våra farhågor har besannats. Ingen tog sig tid att svara på de här frågorna. Nu kan jag säga att direktivet var dåligt förberett och ett bra exempel på en dålig lagstiftning, säger Alvaro.

Dessutom oroar han sig för att lagen – som säger att brottsbekämpande myndigheter enbart ska få tillgång till uppgifterna vid allvarliga brott – redan har börjat missbrukas.

– När min kollega i det tyska parlamentet frågade regeringen hur ofta man använder sig av lagen blev svaret att enbart under maj och juni så hade det gjorts 2 996 förfrågningar där man ville få tillgång till trafikdata. Då är det ju uppenbart att man inte bara vill ha information om allvarliga brott.

Datalagringsdirektivet är nu uppe i EG-domstolen efter att Irland har klagat på hur EU tog sitt beslut. Ett avgörande väntas under första halvåret 2009. Domstolens generaladvokat Yves Bot har dock föreslagit att klagan ska avslås, men än vet ingen hur domstolen kommer att döma.

Dessutom pågår juridiska process i flera länder i EU – och i bland annat Tyskland ska författningsdomstolen nästa år avgöra om lagen är förenlig med den tyska författningen.

– Det finns ju goda skäl att vänta med att implementera direktivet tills avgörandet har kommit i EG-domstolen. Går domstolen på Irlands linje gäller finns ju inte längre någon laglig bas för direktivet, och då gäller det inte längre, säger Alexander Alvaro.

  • Kopiera sidans adress

Fallet i EG-domstolen:

Irland var egentligen en av de drivande krafterna bakom datalagringsdirektivet, tillsammans med bland annat Sverige. Men efter att direktivet antagits lämnade man in en klagan till EG-domstolen.

Irland menar att EU tog beslutet på felaktiga grunder. Eftersom ministerrådet ansåg att frågan handlade om den inre marknaden och därmed föll under den första pelaren togs beslutet med kvalificerad majoritet.

Enligt Irland är datalagringsdirektivet dock en polisiär och juridisk fråga – och faller därmed under EU:s tredje pelare. Och då krävs att alla medlemsländer är eniga.

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter just nu

Perspektiv

”Andersson skickar
ett dystert budskap”

Andreas Cervenka om finansministerns första budget.

Så påverkas du av nya budgeten

Ekonomin

Följderna för familjer och höginkomsttagare.

Se unika bilder inifrån Nordkorea

Fotograf reste på nordkoreanska landsbygden.

Är det någon som gör något för tiggarna?

Brännpunkt

Öppen fråga till Europaparlamentarikerna.

Löfven om sorgen: Jag saknar honom

Göteborgs starke man Göran Johansson död.

Försvaret jagade ryskt spionflygplan

MOT SVERIGE

Planet kränkte Estlands luftrum.

Persbrandt låter karisman glittra

Maximteatern

Fröjd att se i ”Dödsdansen”.

Eniro och bankerna
överens om respit

kris

Ner 20 procent innan handelsstopp.

”Känner mig som
en trappistmunk”

Berglins

Om svenska mäns sexualvanor.

”Rysk James Bond infiltrerar Sverige?”

Ubåtsjakten

Spionromantik i utländsk media.

Så hånas svenska ubåtsinsatsen

Sökinsats

Moscow times listar ”teorierna” om den okända farkosten.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?