Varför döms kvinnan trots att säker teknisk bevisning saknas?

Rätten anser att tillräckligt många omständigheter, eller indicier, talar för att den 32-åriga kvinnan är skyldig. Någon annan tänkbar gärningsman har inte presenterats. Rätten väger också in att kvinnan har ljugit i förhör och vägrar svara på frågor som är centrala i utredningen.

Vad händer nu?

Kvinnan ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Därefter kommer tingsrätten att ha en ny mindre förhandling innan domen presenteras. Kvinnan kommer antingen att dömas till livstids fängelse eller rättspsykiatrisk vård. 32-åringens advokat Per-Ingvar Ekblad sade direkt att han tänker överklaga.

Åklagaren Johan Fahlander svarade att han förväntar sig att hovrätten kommer till samma ställningstagande som tingsrätten.

Hur går en rättspsykiatrisk undersökning till?

En rättspsykiatrisk avdelning, sannolikt i Huddinge söder om Stockholm, undersöker kvinnan. Det kan ta uppemot fyra veckor. Den genomförs av ett team bestående av en rättspsykiater, en psykolog och en socialutredare. Teamet observerar kvinnan dygnet runt och genomför olika psykoligiska tester. Det går också igenom kvinnans medicinska bakgrund och dokumentation från olika myndigheter.

Hur sjuk ska en person vara för att dömas till vård i stället för fängelse?

Personen ska ha haft en psykisk störning vid brottstillfället. Störningen ska vara mycket allvarlig, enligt Marianne Kristiansson, avdelningschef på Rättsmedicinalverket:

– Det krävs en väldigt grav psykisk ohälsa där personen ute i samhället har haft mycket små möjligheter att klara vardagliga aktiviteter, säger hon.

Många av personerna som döms till vård har diagnosen schizofreni. De drabbas av vanföreställningar och har en abnorm uppfattning av verkligheten. De senaste 30 åren har andelen mördare som döms till vård sjunkit från 70-75 procent till 15-20 procent, enligt Marianne Kristiansson.

Måste rätten följa läkarnas bedömning?

Nej. Rätten kan begära ett andra yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd som kan göra en annan bedömning av personens psykiska hälsa. Det här inträffade bland annat i Anna Lindh-målet, då mördaren Mijailo Mijailovic först bedömdes vara psykiskt frisk men senare bedömdes vara sjuk. Det slutade med att han dömdes till livstids fängelse i Högsta domstolen.

Ett annat uppmärksammat rättsfall är morden på sju personer i Falun 1994. Mördaren Mattias Flink bedömdes ha varit i ett psykotiskt tillstånd vid mordtillfället men eftersom han själv hade försatt sig i tillståndet genom att dricka alkohol dömdes han ändå till fängelse. Målet påverkade praxis när det gäller brott under drog- och alkoholpåverkan.

Måste alla åklagarsidans 56 vittnen vara med igen om fallet hamnar i hovrätten?

Nej, det allra mesta kommer att skötas via protokoll från förhören i tingsrätten. Om ny bevisning läggs fram eller om nya vittnen kallas ställs saken förstås i ny dager.

Vad talar för att kvinnan döms även där?

Det är svårt att säga. Skillnaden mellan hovrätten och tingsrätten är att det i den högre instansen sitter fler utbildade jurister. Det kan göra att domen grundas mer på lagboken än på känslor. Men enligt flera experter som SvD talat med är tingsrätternas domar ofta så välgrundade i dag att hovrätterna inte har anledning att ändra domarna.

Kan målet gå hela vägen upp till Högsta domstolen (HD)?

Nej, sannolikt inte. HD tar endast upp mål om det kommer fram ny bevisning efter hovrättens dom. HD tar också upp mål som anses vara av principiell betydelse för rättsväsendet, det vill säga där ett avgörande kan vara vägledande för andra mål. Dessa kriterier uppfylls knappast i Arbogafallet.

Vilken strafftid är längst – livstids fängelse eller rättspsykiatrisk vård?

Den genomsnittliga vårdtiden för dömda mördare är fyra till fem år, även om många vårdas betydligt längre tid än så. Livstidsdömda fångar kan i dag ansöka om tidsbestämt straff först efter tio år. Strafftiden ska då bestämmas till minst 18 år. Med straffrabatt kan en livstidsdömd friges tidigast efter 12 år.