Nordatlantisk oscillation, NAO, är egentligen mindre komplicerat än det låter. Det definieras som tryckskillnaden mellan lågtrycket över Island och högtrycket söder om Azorerna, i princip mitt i Atlanten i höjd med Portugal.

Under ett normalläge är NAO-indexet lika med noll, och det är när värdet på indexet går över eller under nollpunkten som det får konsekvenser för det stora vädermönstret på norra delen av halvklotet.

– För vår del i norra Europa innebär ett positivt värde att det passerar ganska mycket lågtryck och nederbördsområden, vilket generellt ger mildare väder. På samma sätt innebär ett negativt index som vi har nu det omvända förhållandet, det vill säga att lågtrycket skjuts söderut och vi får kallare och torrare klimat över Skandinavien, säger Daniel Fredriksson på vädertjänsten Storm.

Mätdata till NAO-indexet började samlas in redan för 150 år sedan, vilket gör det till en bra måttstock över hur vädret har betett sig det senaste århundrandet. Bland de mest negativa säsongsmedelvärdena som uppmäts hör exempelvis de kalla vintrarna på 60-talet, men också fjolårets långa och stränga vintersäsong gav en nästintill rekorddjup stapel i diagrammet.

Enligt Daniel Fredriksson har värdet för indexet varit ovanligt lågt även i år, vilket kan förklara den kalluft vi just nu har över oss.

– Vi är inne i ett skede just nu där vi har ett negativt index och har haft det egentligen större delen av året, säger han, samtidigt som han konstaterar att den senaste prognosen å andra sidan tyder på att indexet kan vara på väg upp igen.

– Det ser ut som att det kommer närma sig noll även om den håller sig på minussidan, vilket skulle innebära att vi den närmaste tiden går mot lite mer normala förhållanden.