Mirita Muaremi är en av städarna som hjälper Jytte Sandøe varje dag.
Det doftar såpa och nystädat redan i farstun. Men så har pensionerade Jytte Sandøe också besök av det äkta paret Baskim og Mirita Muaremi från Servicefactory.dk.
I snart två och en halv timme har de städat sig igenom den 200 kvadratmeter stora enplansvillan, belägen i en av Köpenhamns norra förorter.
–De gör allt från att tvätta golv till att städa toaletten och torka av köksskåpen. Det hade min man och jag aldrig klarat själv, säger Jytte Sandøe, som liksom sin 82-årige make har problem med rörligheten.
För fem arbetstimmar var fjortonde dag, betalar Jytte Sandøe, 1100 danska kronor. Då vet hon vem som kommer och att jobbet blir väl utfört, till skillnad från den kommunala hemhjälpen, som skickar nya vikarier varje gång.
Paret Sandøe är bara en av de många pensionärer som utnyttjar den så kallade ”hjemmeservice” i Danmark. Hjemmeservice är resterna av den reform för hushållsnära tjänster som den danska regeringen införde 1997.
Då var det ett väldigt generöst och omfattande system i vilket danskarna kunde få hjälp med allt från fönsterputsning till träd gårdsarbete och städning. Utförarna fick statliga subventioner på 50 procent av kostnaden.
Tanken bakom reformen var både att hjälpa dagens stressade barnfamiljer, och att skapa fler arbetstillfällen för de många danskar, som då stod utanför arbetsmarknaden. Och visst, många små företag startade under den här perioden, berättar Niels Henrik Englev, vicedirektör i Erhvervs-og Selskabsstyrelsen, dansk motsvarighet till Bolagsverket, som ansvarar för Hjemmeservice.
Efterhand uppstod dock en debatt om man inte fokuserade på fel grupper.
–Debatten tog särskilt fasta på att det framförallt var de välbärgade i Köpenhamns norra förorter som använde sig av hemservicen. Det skapade politisk diskussion, eftersom många politiker ansåg att dessa kunder inte behövde få statliga subventioner, till något de faktiskt hade råd att betala, säger han.
Hjemmeservicereformen ökade också trycket på statsbudgeten. Från att ha kostat 3–4 miljoner danska kronor under det första året, steg utgiften till 600 miljoner årligen, när det var som populärast. Det ledde till att Folketinget 2004 valde att begränsa hjemmeservice till att endast omfatta pensionärer och förtidspensionärer.
Danmark är idag ett land med god ekonomi och stor brist på arbetskraft. Därför skulle en ny satsning på hjemmeservice motverka syftet, menar man bland annat från arbetsgivarorganisationen Dansk Erhverv.
–En bransch som inte kan stå av sig själv, måste falla. Vi tycker det är viktigt att underlätta för familjers vardag, men det gör man inte genom att ge en bransch konstgjord andning. Då ser vi mycket hellre en skattereform, som ger människor själva valfrihet att välja, säger Martin Koch, näringspolitisk konsult på Dansk Erhverv.
Tillbaka hos Jytte Sandøe har Anders Petersen, grundare av Servicefactory dykt upp.
Han hade några svåra år i städbranschen när det bara blev pensionärer som fick rätt till hemservice.
Nu tror han dock på ljusare tider. Attityderna till städning i hemmet har förändrats samtidigt som folk har fått mer pengar att röra sig med. Därför väljer Anders Petersen att utvidga företaget, samtidigt som han nyfiket tittar över på andra sidan sundet, där det finns både personal och potentiella kunder.
–Vi ser oss som hantverkare, mer än som städpersonal. Förhoppningsvis kan vår professionalism kanske göra att vi höjer statusen på hushållsnära tjänster samtidigt som den svarta marknaden långsamt utkonkurreras, säger Anders Petersen.
