– Rumsrena blir ni aldrig.

Så löd välkomsthälsningen från den dåvarande danske statsministern Poul Nyrup Rasmussen (S) efter att Dansk folkeparti kommit in i folketinget i slutet av 1990-talet. Inte olikt de tongångar som mött Sverigedemokraterna.

Tolv år senare har Dansk folkeparti, med Pia Kjærsgaard i spetsen, blivit just den stöttepelare som de etablerade danska partierna sade sig vilja vända ryggen.

En skamlig utveckling, enligt Niels Helveg Petersen, som suttit i folketinget i mer än 30 år för vänsterliberala Radikale venstre, varit partiledare samt utrikesminister och finansminister i två olika koalitionsregeringar.

– I dansk politik har vi varit vana vid breda uppgörelser med konsensus som ledmotiv. Men sedan Dansk folkeparti kom in har vi lämnats utanför. Deras invandringsfientliga retorik har blivit vardag, regeringspartierna har kastat in handduken, säger han upprört.

Niels Helveg Petersen irriteras över de danska utspelen.

– Det är förslag som strider mot mänskliga rättigheter, som att förbjuda paraboler i invandrartäta områden. Bara i Iran eller Kina hör man liknande retorik, säger han och tystnar trött.

Längre bort i andra änden av ledamotshuset sitter Søren Espersen, en av Dansk folkepartis nyckelpersoner och den som Pia Kjærsgaard puttar fram när svenska medier knackar på dörren. Själv pratar hon inte längre med svenska medier, de utmålar henne som ett skräckexempel, förklarar Søren Espersen.

Han lovordar yttrandefrihet, ”i Danmark får man säga vad man vill”. Att ett förbud mot arabiska tv-kanaler skulle vara en inskränkning håller Søren Espersen inte med om.

– Folk ska inte tillåtas avskärma sig från det danska samhället.

I nästa andetag säger han att förslaget är överdrivet, att man ibland måste ta i för att få igenom sin politik.

I måndags blev budgetförhandlingarna för nästa år klara, Dansk folkeparti var med för tionde gången. Den uppmärksammade ghettolagen är ett exempel där partiets agenda rönt framgång. Med 32 punkter vill regeringen avskaffa landets ”ghetton”, allt från förskoletvång för invandrarbarn till strängare villkor för anhöriginvandring. I samband med uppgörelsen ifrågasatte statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) om de utpekade områdena ens kan räknas som danska, en hållning som i allra högsta grad härstammar från Dansk folkeparti, konstaterar Søren Espersen nöjt.

– I början fick vi kämpa för att få vara med, nu är det annorlunda. Vi kommer ofta överens.

Att det laddade uttrycket ”ghetto” med anor till Nazityskland skulle kunna vara stigmatiserande håller han inte med om.

– Poängen är att tydligt signalera mot segregation.

Men resan har varit lång till maktens finrum i Christiansborg.

– Vi fick en bra start när de ville stänga oss ute, det retade många väljare. Fortsätter svenska politiker att porta Sverigedemokraterna kommer de fördubbla sitt stöd, säger Søren Espersen triumferande.

Yildiz Akdogan valdes in i folketinget 2007 för Socialdemokraterna. Med turkisk bakgrund och föräldrar som startat egen affärsrörelse i det nya hemlandet är hon ett exempel på lyckad integration som Dansk folkeparti sällan nämner.

– Jag träffar ofta unga människor som tycker att klimatet i Danmark har blivit exkluderande. Numera är det tillåtet att säga vad man vill även om det kränker, det påverkar självförtroendet bland unga.

En av dem är Nasro Ibrahim, 21 år från Mjølnerparken, ett av de områden som ghettostämplats.

– De har infört utegångsförbud efter klockan 23. Men det är ingen som bryr sig, alla blir bara sura.

Yildiz Akdogan är kritisk till hur regeringen hanterat debatten, men ifrågasätter även det egna partiet.

– I stället för att låta DF styra agendan måste vi vara tydliga och våga prata om problemen. Vi måste ta tillbaka initiativet och peka på skillnaderna i politiken.

Och det finns tecken som tyder på att fler än oppositionen tröttnat på Danskt folkepartis inflytande – Venstrepolitikern Eyvind Vesselbro är en av dem som menar att samarbetet med Pia Kjærsgaard kostat för mycket. Nyligen uppmanade han Fredrik Reinfeldt att hålla sig borta från Sverigedemokraterna, men kritiken är kontroversiell – när SvD ringer upp vill han inte prata. Partisekreterare Jens Skipper Rasmussen ser hellre fördelar än nackdelar med stödpartiet.

– De har hjälp oss att få igenom lagar och strama åt utgifterna.

Statsvetaren Hans Mouritzen, utrikespolitisk forskare vid Danska institutet för internationella studier menar att även oppositionen påverkats av kraven på en stramare invandringspolitik.

– Socialdemokraterna pratar också om en ghettoisering och vill ha 2000 nya poliser som håller ordning. Förr handlade vänsterpolitik om ökade sociala insatser, inte tuffare tag.

Lars Hovbakke Sørensen, lektor i nordisk historia och politik vid Århus universitet håller med. Han varnar för att lämna walk over i integrationsfrågan.

– Det behövs en öppenhet, annars får den här sortens strömningar en martyrstämpel. Hade de danska politikerna öppet diskuterat problemen på 90-talet skulle vi kanske fått en annan utveckling.

Yildiz Akdogan ser ändå ljust på framtiden. Hur det blir med Dansk folkeparti vid ett nyval är ovisst, själv vill hon inte förhandla med Pia Kjærsgaard. Under tiden jobbar hon sida vid sida med partiet hon står längst ifrån och lämnar debatten i kammaren.

– Vi är motståndare i politiken men på julfesten är vi kolleger.