I den stora oro som den nuvarande ekonomiska nedgången skapar finns dessbättre fenomen som kan lugna ner de negativa känslorna. Allt är inte bara elände. Vid ett seminarium med ledande stressforskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet diskuterades nyligen hälsa i kristider. Budskapet var sannolikt överraskande för många:

– Länge var det en självklarhet att långkonjunkturer leder till ökad dödlighet, säger stressforskaren Hugo Westerlund. Men i dag vet vi att det är tvärtom. Dödligheten sjunker vid dåliga tider.

Orsakerna är flera, som att minskat bilåkande leder till färre dödsfall i trafiken, människor både röker mindre och dricker mindre alkohol, de jobbar mindre, har mer fritid och därmed ökad tid till exempel för motion och det som stressforskarna kallar återhämtning.

Professor emeritus Töres Theorell påpekade att statistiken från den förra stora krisen på 1990-talet inte ger belägg för att sämre tider ger upphov till fler hjärtinfarkter och/eller fler självmord.

– Under 90-talet minskade förvånande nog förekomsten av båda dessa tillstånd, säger han.

Bättre läkemedel och minskande hjärtrisker som mindre rökning kan kanske delvis förklara nedgångarna, men någon effekt av de dåliga tiderna syns alltså inte.

De flesta blir sålunda inte sjukare i dåliga tider men lågkonjunkturen leder till ökad arbetslöshet, vilket kan ha negativa hälsoeffekter för många av de berörda.

– Det handlar om psykiskt lidande och psykisk ohälsa främst hos dem som blir långtidsarbetslösa, säger Hugo Westerlund.

Lågkonjunkturen drabbar dock ”enbart” vissa grupper främst med oro: förutom de arbetslösa också de som är rädda för att förlora jobbet, de som inte har råd att betala sina lån och de som investerat mycket i aktier.

Samtidigt påpekade Töres Theorell att dagens kris delvis skiljer sig från tidigare lågkonjunkturer främst därför att det sociala skyddsnätet blivit sämre genom att sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna minskat.