I höst riskerar uppemot fem miljoner svenskar att insjukna i svininfluensan. Viruset sätter inte bara människors hälsa ur spel. Ett utbrott kan även leda till stora störningar i samhället - om viktiga företag och myndigheter inte står redo.

Frågan är mest akut hos de ”samhällsviktiga verksamheterna”, som ska säkra till exempel fungerande sjukvård, matförsörjning och barnomsorg. Där pågår ett febrilt arbete med att säkra att verksamheten ska kunna fortsätta även om stora delar av personalstyrkan tvingas sjukanmäla sig.

På flera håll - bland annat på fängelser - finns stora säkerhetsrisker om för många ur personalen samtidigt ligger hemma med influensa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) försöker få myndigheterna att rusta sig inför höstens prövning.

- Det finns två aspekter som man tittar på, först den kris som skapas vid en pandemi, som sätter tryck på sjukvården. Men även de kriser som skapas om många blir sjuka. Ett exempel är polisen, vi vill så klart att lag och ordning upprätthålls även vid en pandemi, säger Eva Hamberg, handläggare på MSB.

Tidigare har Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande MSB) låtit länsstyrelserna peka ut de verksamheter som de anser är oumbärliga, och hur långt de kommit i sitt arbete för att klara av en pandemi.

I en rapport har tio områden ringats in. De allra flesta var enligt länsstyrelserna väl förberedda på ett influensautbrott. Men inte hos den verksamhet som kallades ”skydd och säkerhet”, där bland annat polisen, försvaret, räddningstjänsten och rättsväsendet ingår.

”För flera aktörer verkar det som om hotet om pandemi tidigare varit okänt” står det bland annat i rapporten. Där slås också fast att dessa instanser kan komma att belastas hårt om en pandemi bryter ut, bland annat om polis och räddningstjänst komma behöva ge stöd till andra sektorer. Förmågan att hantera större händelser blir begränsad.

Men hos polisen i Stockholms län menar man att kritiken inte stämmer.

- Vi har en pandemiplan som täcker hela myndigheten. Vi ska kunna identifiera vilken del av myndigheten som har drabbats värst och hur vi kan omfördela våra resurser. Sen så har vi sett över vad vi kan göra för de människor som är friska, hur de kan ta sig till jobbet utan att åka tunnelbana och buss och därigenom smittas. Dessutom har vi redan alkogel på toaletterna för att undvika smittspridning, säger Annika Eriksson, biträdande chef på Stockholmspolisens operativa avdelning.

- Men vi kan inte förebygga allt, vi måste kunna möta folk, säger hon.

Hos Försvarsmakten är man inte färdig med sina förberedelser.

- Vi har två tidpunkter att ta hänsyn till, den första när de värnpliktiga rycker in nästa vecka. Där jobbar varje förbandschef med att kunna informera om smittspridningen. Tidpunkt två är den 1 september, då ska hela arbetet vara klart. Alla förbandsplatser har fått i uppgift att säga vad i deras arbete som är viktigast och identifiera vilka personer som är oumbärliga. Det görs för att man ska veta hur man ska prioritera, säger Bo Larsson, tjänstföreträdande stabschef för Försvarsmaktens produktionsledning.

Han medger att situationen är ny.

- Vi vet vad som är viktigt men måste fräscha upp planerna. Tidigare har man tänkt på spanska sjukan och Asiaten när man pratat om pandemi. Men nu har vi en situation här och nu som vi inte är vana vid.