”Byt jobb!” ”Du drar ned SvD i kvällstidningsträsket.” ”Dum i huvudet.” Ett litet axplock av de kommentarer som funnits efter min byline på SvD.se. Som även den genererat elaka mejl och kommentarer. ”Känns det inte konstigt att gå runt och se så där puckad ut som journalist” hette det en gång och någon annan ”byt bild, du ser inte ut som det anstår en journalist”.

Och jag är långt ifrån den enda. Nivån för påhoppen på webben är stundtals riktigt låg och tenderar att vara personfixerad. Gärna rasistiska om man har minsta antydan till utomnordiskt klingande namn. Det vet flera av mina kollegor. Och jag.

Många läsare tycker att vi journalister har makt. Det har vi och därför ska vi granskas på samma sätt som vi granskar andra. I den granskningen ingår dock inte elakt förtal, taskiga påhopp och slemmiga raggningsförsök.

Det är synd att några få förstör för så många andra. För följande ska man komma ihåg: det finns massor av läsare som bidrar till fenomenala debatter och skapar oersättligt mervärde för den traditionella journalistiken på SvD.se. Artikeluppslag, tips, och glada tillrop dunkar titt som tätt i både mejlbox och brevfack. Det utvecklar journalistiken.

Så vad sägs om en nystart. Under alla mina artiklar finns alltid namn, mejl och telefonnummer. Mejla mig gärna, kommentera det jag skrivit och kritisera mig om jag har fel men gör det med raka puckar utan kommentarer om mitt utseende eller min etniska bakgrund. Hör av dig rakryggat. Så kan vi prata om saken. Jag svarar som regel på alla mejl som inte innehåller någon form av frasen ”dum i huvudet”.