När jag häromåret förberedde en biografi om Ingvar Carlsson fick jag ett tips av hans partivän Björn von Sydow.

- Om du vill få igång Ingvar så skall du börja samtalet med att tala om Nils Karlebys betydelse för socialdemokratin.

Så här i efterhand kan jag väl medge att min kunskap om Nils Karleby vid den tidpunkten var tämligen bristfällig. Därför skaffade jag mig omedelbart skriften ”Socialismen inför verkligheten” som i de senare utgåvorna också har en efterskrift av Tage Erlander och Björn von Sydow. Så lärde jag mig hur den självlärde typografen från Västra Karleby Nils Theodor Jönsson, som tog sig släktnamnet Karleby, utvecklades till de svenska socialdemokraternas originelle tänkare. Man skulle kunna betrakta honom som en husgud hos Tage Erlander. Och Ingvar Carlsson, som är den mest erlanderske av socialdemokraternas sentida partiledare, kommer ofta tillbaka till lärdomarna från Karleby.

Nils Karlebys bestående insats bestod i att han visade på en pragmatisk lösning på motsättningarna mellan staten och marknaden, eller om man så vill mellan socialismen och kapitalismen. Under hela 1920-talet hade socialdemokraterna brottats med kraven på förstatligande, socialisering. I den ofullbordade statliga utredningen, socialiseringsnämnden, som hade Richard Sandler som ordförande, blev Nils Karleby sekreterare. Han förespråkade en ideologiskt öppen, närmast liberal hållning. I den tyska socialdemokratin kan man senare spåra samma omprövning i formuleringar om så mycket marknad och konkurrens som möjligt och så mycket stat och planering som nödvändigt. Willy Brandt tillhör dem som påverkats av Karleby.

Ändå finns det naturligtvis även tillfällen då de svenska socialdemokraterna glömde bort läxan från Karleby. Striderna på 1970-talet om löntagarfonderna är väl det tydligaste exemplet.

Kan då Nils Karleby ha någon aktualitet idag? Jag ställde den frågan när jag häromdagen på nytt samtalade med Ingvar Carlsson om socialdemokratins problem idag. Jag fick ett överraskande svar som dessvärre inte rymdes i gårdagens SvD.

- Nils Karleby lärde oss att det inte är ägandet som är det viktiga utan fördelningen av produktionsresultatet, säger Ingvar Carlsson. Man skall ha en pragmatisk syn på ägandet från fall till fall. Den linjen tog oss ur en förödande fastlåsning av vårt tänkande på 1920-talet.

- Dagens borgerliga partier har fastnat i samma fälla, men på motsatt sätt, påstår Carlsson. Allt som kan säljas ut skall säljas ut. Apotek, bilprovning, hyreshus, SJ och så vidare.

- Därför är det idag borgerligheten som skulle behöva finna sin egen Nils Karleby för att frigöra sig från den ideologiska fastlåsningen, anser Ingvar Carlsson.

Det är kanske dags för den borgerliga alliansen att tillsätta en privatiseringsutredning? Kanske finns där någon pragmatiskt sinnad som delar Nils Karlebys uppfattning att staten har till uppgift att skydda medborgarna mot utanförskap?