Den äldsta människan som levt var fransyska och hette Jeanne Calment. Hon avled 1997 vid en ålder av 122 år och 164 dagar. Just det anses därför markera ett tak för människans maximala biologiska livslängd, även om obekräftade uppgifter talar om människor blivit ännu äldre.

–Den stora förändringen är inte att den maximala åldern ökat. Vi vet att människor blev över 100 år gamla även på 1600-talet och 1700-talet, och troligen även under antiken. Den stora förändringen är att många fler blir riktigt gamla och att medellivslängden stigit dramatiskt, säger Brun Ulfhake, professor i anatomi vid Karolinska institutet.

Medan minskad barndödlighet låg bakom ökningen i början av 1900-talet är minskad dödlighet bland äldre drivkraften under de senaste 50 åren. Orsaken är att vi lyckats undanröja viktiga dödsorsaker som krig och svält och hög barndödlighet. Förbättrad hygien och en mer varierad kost är avgörande faktorer. Till det kommer en allt bättre vård och medicinsk behandling.

–Vi har inte blivit sjukare. Tvärtom är 75-åringar är mycket friskare i dag än för bara 20 år sedan, påminner Laura Fratiglione, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet.

I stället för att oroa sig över beräkningar om att samhällets kostnader ska öka med 40 procent och att det snart går en åldring på två arbetsföra, i stället för dagens fyra, menar hon att vi måste organisera om samhället för att hitta en plats för de allt friskare åldringarna.

–Det är hög tid att ändra attityd till åldrandet. Det framställs nästan bara som ett problem, men i själva verket är den ökade medellivslängden en fantastisk succé för vårt samhälle. Vi får inte glömma bort att glädja oss åt detta.

–Många äldre är i dag så fysiskt och mentalt funktionella att de kan bidra mycket mer i samhället och föreningslivet.

Sedan år 1900 har den svenska medellivslängden ökat med 30 år, en ökning som skett trots länge utbredd tobaksrökning. Men forskarna ser i dag två andra hot som trots allt kan störa utvecklingen.

–Människan har på kort tid introducerat 100000 kemikalier som inte fanns tidigare och många kan inte brytas ner i naturen. Samtidigt har vi i stor skala gått över till en diet baserad på snabbt nedbrytbart socker, något som orsakat insulinresistens och diabetes, säger Brun Ulfhake.

I USA rapporteras en minskad medellivslängd i vissa etniska grupper och Brun Ulfhake är övertygad om att både kemikalier och den sockerrika dieten kommer att påverka ålderskurvan även här.

–Men ingen vet ännu hur stor den inverkan blir.

Häromåret rapporterade danska och tyska forskare att de flesta barn som fötts i Danmark och jämförbara industriländer efter år 2000 kommer att bli mer än 100 år gamla. Resultatet bygger på att ökningen fortsätter nästan lika starkt som tidigare och Statistiska centralbyrån bedömer mer försiktigt att medellivslängden år 2100 är cirka 90 år.

Både Brun Ulfhake och Laura Fratiglione anser att den dansk-tyska bedömningen är realistisk. För detta talar inte bara att experter hittills alltid underskattat ökningstakten. Mycket av forskningen kring åldrandet befinner sig också i sin linda.

–Framstegen kommer nu så snabbt på flera centrala forskningsområden att det är fullt realistiskt att tänka sig en ökning med 10–15 procent de närmaste 100 åren. Vi lär oss snabbt om stamceller och om hur kroppen kan stimuleras att reparera sig själv. Det är troligt att man om hundra år har löst problemet med olika hjärtsjukdomar, säger Brun Ulfhake.

Han pekar i stället på andra hinder, som åldrandet av kroppens bindväv.

–Bindväven håller ihop kroppen och förnyas inte. När bindväven åldras får vi rynkor i ansiktet och lägre lungkapacitet. Att bara förnya cellvävnaden med stamceller är som att renovera ett hus som står på gyttja. Antagligen går även detta att lösa men då är det lite mer science-fiction: att man måste ta ut egna organ, förnya dem, eller odla kopior och operera tillbaka dem in i kroppen.