För två veckor sedan var Anders Rudolfsson på väg hem från jobbet i centrala Stockholm. Plötsligt fastnade framdäcket på cykeln i ett spårvagnsspår – och han ramlade handlöst.
– Jag hade inte en chans utan föll hastigt – rakt mot körbanan. Allt gick så fort att jag inte förstod vad som hände.
Hjälmen sprack. Anders Rudolfsson gjorde illa knäet, höften och ena armbågen. Men han klarade sig från allvarliga skador.
– Alla kör fort, även jag. Samtidigt är det litet utrymme för cyklister på många håll, så det kan vara riskfyllt, säger han.
Antalet cykelolyckor i Stockholm har ökat generellt sedan 2010 – och ökningen är särskilt påtaglig när det gäller singelolyckor. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet singelolyckor i kommunen från 356 till 434 stycken, och ökningen fortsätter kraftigt uppåt, enligt statistik från Transportsstyrelsen, som baseras på polis- och sjukhusrapporter. Fram till och med maj i år hade 127 olyckor inträffat, att jämföra med 86 under motsvarande period 2010.
1900
cyklister skadas svårt varje år i Sverige.
8 av 10 svåra cykelskador är arm- och benskador. Skador på armar och axlar är vanligast. De står för hälften av de svåra cykelskadorna, medan benskador står för 28 procent, enligt ny statistik från Folksam. Men det går att förebygga och minska skadorna av det krockvåld som uppstår mellan kroppen och asfalten vid en olycka. Stötupptagande material i jackor och västar är ett sådant alternativ.
Huvudskador står för endast 10 procent av de svåra skadorna. Men dessa skador får dock i regel allvarligast konsekvenser.
Källa: Folksam
– Vinterväghållningen håller inte den standard man kan önska sig. Hastigheten har också betydelse. När folk cyklar snabbt ökar risken för olyckor, säger hon.
Singelolyckornas stora omfattning bekräftas även av flera försäkringsbolag. Helena Stigson, projektledare och ansvarig för trafiksäkerhetsforskningen på Folksam, säger att nästan sju av tio av alla deras olycksfallsärenden som rör cyklister är singelolyckor.
– Det handlar oftast om personer som har cyklat omkull på grund av halka eller på grund av brister i vägbanan, som gropar och hål, säger hon.
Men Helena Stigson framhåller samtidigt att det är relativt vanligt att cyklister kör in i andra cyklister. I närmare vart tionde fall har cyklister krockat med varandra.
I Hagaparken i Solna kommun har Kungliga Djurgårdsförvaltningen satt upp olika hinder för att begränsa cyklisternas hastighet och framfart. Anders Ekegren (FP), kommunalråd i Solna med ansvar för stadsbyggnad, välkomnar initiativet. Han säger att det är av stor vikt att man begränsar cyklisternas hastighet, till exempel med grindar och gatustenshinder. Men han betonar också att det är viktigt att diskutera hur folk faktiskt cyklar.
– I Sverige har cyklisterna väldigt bråttom. Det är ett tuffare tempo, ett tuffare klimat, än i cykelländer som till exempel Danmark. Många män cyklar i träningskläder och skyndar fram. Vi måste prata om hur vi uppträder mot varandra i trafiken, säger Anders Ekegren.
I Stockholm har Alliansen i år avsatt 25 miljoner kronor extra på bland annat beläggningsarbete och underhåll för att få stopp på det ökade antalet cykelolyckor. Däremot tänker den borgerliga majoriteten inte göra något åt cyklisternas hastigheter.
– Vi kommer inte åt problemen genom att begränsa hastigheten. Jag tror mer på att bygga infrastruktur som gör att det blir säkrare för cyklisterna, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C), som är öppen för att bygga nya ”cykelmotorvägar”, där cyklister skulle kunna cykla snabbt och samtidigt säkrare än på vanliga cykelvägar.
– Vi har inget skarpt förslag ännu, men det är helt klart intressant.
Anders Rudolfsson har inte slutat cykla efter olyckan i mitten av juni. Men han har blivit mer försiktig. Han anser att en stor del av ansvaret ligger på cyklisterna själva.
– Många gator är hårt trafikerade, och cyklister korsar varandra ofta i hög fart. Det är viktigt att man har uppsyn – annars kan det gå illa.
LÄS OCKSÅ: Supervägar ska locka fler att ta cykeln










