Färgad fläskfilé säljs som oxfilé.
SvD
Karin:
Ser att den väger 25-30% mer än en vanlig fläskfilé. Har man sprutat in så mycket extra vätska och annat då?
Henrik Ennart:
Jag vet inte hur mycket som injicerats i dessa. 25-30 procent är dock rent tekniskt inga svårigheter att uppnå då lake injiceras.
Paddy Kelly:
Värför äter folk så mycket kött i Sverige?
Henrik Ennart:
Köttätandet i Sverige tog ett rejält skutt i samband med galna kosjukan. När övriga Europa slutade äta kött föll priserna och svenskarna passade då på att köpa mer kött istället. Det har hållit i sig.
anders:
Finns det risk för salmonella i svenkt griskött?
Henrik Ennart:
Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt haqr man sett en viss ökning bland svenska grisar, men de menar att läget fortfarande är gott och att det är ovanligt. I snitt färre än 5 smittade besättningar per år sedan 1980. Just när det gäller salmonella sticker det svenska skyddet ut som ovanligt bra jämfört med omvärlden.
anders:
Kan jag vara 100% att kött märkt med Svenskt Kött är svenskt
Henrik Ennart:
Vad jag vet finns inget exempel på bevisat fusk i det avseendet. Om du hittar något som är felmärkt så får du gärna tipsa SvD:s redaktion.
Johan:
Finns det någonting man som konsument kan göra för att upptäcka denna typ av fusk, förutom att uppleva att köttet är ”blött”? Eller är vi helt utelämnade till att lita på att märkningen är korrekt och att alla delar i kedjan är helt ärliga?
Henrik Ennart:
Fläskfilé är förstås oftast betydligt mindre än oxfilé. Det är också ganska stor skillnad på strukturen. Fläskfilé är torrare, ljusare och har grövre fibrer. Det luktar lite olika också. Ett vant öga ser ganska lätt skillnad.
Martini:
Borde inte konsumenterna ha märkt en distinkt skillnad i smaken?
Henrik Ennart:
Det kan man tycka. Vi har inte smakat själva. Det finns dock exempel på hur man med snillrika cocktail av tillsatser lyckats förändra smakupplevelsen ganska rejält på bland annat kyckling, som vid labbprover visade sig mest innehålla fläsk.
bosse:
varför ska man lita på någon märkning, vem som helst kan väl klistra på en ”äkta” lapp på vad som helst?
Henrik Ennart:
Fördelen med märkning är att köttet ska gå att spåra tillbaka till tidigare led. På så vis var märkningen till hjälp även i detta fall. Fusk kan man förstås aldrig skydda sig emot helt och hållet.
Olof:
Vad vet man om färgämnet? Är det farligt? Vad skulle det kunna vara för typ?
Henrik Ennart:
De är inte klarlagt ännu. Flera farliga färgämnen, bland annat azo-färger, har dock stoppats för att de kopplats till olika hälrorisker, inklusive hyperaktivitet hos barn. Alla tillsatser måste deklareras.
Maria:
Vad ska man göra om man misstänker att man ätit köttet? Måste man gå och testa sig för trikiner då?
Henrik Ennart:
Trikiner är högst obehagliga men lyckligtvis mycket sällsynta. I Danmark hittade man senast en på svin på 1800-talet. I Sverige finns de ibland på rävar och andra vilda djur. Alla grisar som slaktas testas för trikiner, alltså även i Ungern. Om det inte sker handlar det om ren svartslakt och någon sådan misstanke finns inte för närvarande i det här fallet.
Erik:
Hej Karin, kan jag vara säker på att jag inte får färgad fläskfilé om jag köper kött med svenskt ursprung, eller kan även ursprungslandet fuskmärkas?
Henrik Ennart:
Om det skedde i större skala skulle det sannolikt upptäckas i butikerna. Som konsument är man mindre skyddad på krogen eller i olika storkök där man sällan själv ser den obehandlade råvaran.
Anders:
Kan det här ha förekommit i många år?
Henrik Ennart:
Det ungerska företag som levererat köttet kan även ha försett andra svenska leverantörer med felaktgt kött. Vad vi känner till är detta det enda kött som kontrollerats.
Johan:
Är det inte välkänt att all ”oxfilé” på pizzor i själva verket är något helt annat - kängurukött - eller är det en skröna?
Henrik Ennart:
Vi vet inte om och i så fall hur mycket detta förekommer. Ett skäl är att krogarna inte ursprungsmärker köttet. För konsumenten vore en sådan deklaration mycket bra.
Ville:
Kan man lita på allt kött så länge det står ”Sverige” som ursprungsland?
Henrik Ennart:
Nej, men smittläget är bättre i Sverige än i många andra länder. Svenska grisar har dock en hel del yersinia-bakterier. Om någon skulle fuska med svensk-märkningen så finns det många svenska producenter som skulle reagera ochj slå larm.
Kurre:
Är svensk fläskfilé säkrare att äta än ungersk?
Henrik Ennart:
Sverige är än så länge mer förskonat från multiresistenta MRSA-bakterier än i stort sett hela övriga Europa. Kött som kommer från tredje land kontrolleras bara vid den yttre gräns där det tas in. Det kan snabbt bli en ganska lång kedja av mellanled som är svår att överblicka som konsument. Säkrast är att själv köpa direkt från bonden.
Maja:
Finns det en risk att fusket är utbrett och att det pågått länge?
Henrik Ennart:
Ja, det har funnits rykten bland grossister under en längre tid om att fläskfilé sålts som oxfilé. Tidigare har detta dock inte gått att bekräfta.
Stina:
Vilket färgämne har använts?
Henrik Ennart:
Det vet vi inte ännu. Det ligger fortfarande på labbet och är inte analyserat för just det.
Linn:
Hur upptäcktes det? Och kan man som konsument se skillnad?
Henrik Ennart:
Det var en kund som reklamerade till restauranggrossisten svensk cater sedan han tyckt att köttet var för blött. Svensk cater skickade då in köttet till livsmedelsverket.
Karin:
Blev riktigt orolig när jag läste denna nyhet imorse. Hur farligt är det egentligen att äta fläskkött som inte är genomstekt?
Henrik Ennart:
Hej Karin, riskerna är framför allt magbaktyerien yersinia och olika typer av salmonella sopm ofta kan gvara resistent. Hetta därför upp ordentligt. Normalt är det vikltigast att hetta upp på ytan men bakterier kan också leta sig in, särskilt om det injicerats vätska.
