– Det känns bra, jag är här för att lyckas, sade Sveriges miljöminister Andreas Carlgren (C) efter att ha medverkat vid klimatmötets invigning.

Han ska som företrädare för EU försöka få framför allt Kina och USA att höja sina bud. Det är en förutsättning för att EU ska sträcka sig upp till en 30-procentig minskning av koldioxidutsläppen fram till 2020, räknat utifrån 1990 års nivå.

– EU vill gå upp till 30 procent och själv skulle jag bli besviken om andra parter fastnar på så låga bud att vi inte kan gå upp till 30 procent, säger han.

Att USA:s president Obama bestämt sig för att medverka i klimatmötets slutfas är ett gott tecken, anser han. Det har definitivt höjt förväntningarna.

USA:s och Kinas slutbud kommer att få stor betydelse för samtliga övriga deltagares slutbud, konstaterar Carlgren.

Finansieringen blir en avgörande fråga, som han också hoppas ska lösas under mötet i Köpenhamn. Från år 2020 och framåt kommer det att behöva göras globala klimatinsatser till en kostnad av 50 miljarder euro per år, enligt EU:s beräkningar. Hur stor del av detta som EU är berett att stå för vill han inte uttala sig om ännu, men han säger sig ha mandat att göra utfästelser.

– EU är helt berett på en överenskommelse som löser den långsiktiga finansieringen, säger han.

Flera stötestenar återstår i den frågan, bland annat att finna nyckeln till bördefördelningen internationellt.

Det har sedan tidigare stått klart att ett juridiskt bindande avtal inte är att vänta från Köpenhamnsmötet. Men det viktiga är en politisk överenskommelse, understryker Carlgren.

– En politisk överenskommelse är inte mindre bindande. Sedan ska den översättas till en legalt bindande text, men det är mer ett tekniskt arbete.