Carl Bildt skriver på bloggen att han ska koppla av några dagar vid Medelhavet, efter ”bra samtal och spännande perspektiv” i Sarajevo.

”Med undantag av av en fransk journalist, som ville utnyttja tillfället för annat, var det också ett varmt mottagande inte minst av vanliga människor på gatan när vi vandrade omkring”, skriver han.

Carl Bildt menar att journalisten Florence Hartmann, som starkt kritiserade hans närvaro, borde läsa hans böcker ”i stället för att fara med osanningar”.

Samtidigt skriver han att kriget i Bosnien leder till starka känslor och att det inte är fel att ställa frågan om det gjordes tillräckligt för att förhindra att kriget bröt ut.

Men ”tyngdpunkten i den gripande ceremonin i Sarajevo, som jag deltog i tillsammans med Bosniens utrikesminister, låg nu inte på detta, utan på att minnas och hedras de som dog under åren av belägring och beskjutning.”

Carl Bildt tycker även att även om Sarajevos belägring stått i centrum för medias uppmärksamhet under krigsåren, så var staden bara en liten del av kriget.

”Av de som förlorade livet i kriget i Bosnien var det nästan 90% som gjorde det i andra delar av landet, och deras historia glöms alltför ofta bort. Den största gruppen av offer var muslimer, men tiotusentals serber och kroater förlorade också livet, och inte heller det skall glömmas.”