Det var i samband med ett utrikesministermöte i Bryssel på tisdagen som Carl Bildt kommenterade gripandet av den före detta Guantanamofången Mehdi Ghezali. Han gjorde då klart att det inte är aktuellt med någon diplomatisk storoffensiv även om ”det finns viss konsulär service som är nödvändig”.

– Den förra regeringen gjorde enorma insatser för att Ghezali skulle bli fri. Men jag ser väl inte riktigt det (scenariot) på horisonten för ögonblicket, sade Bildt.

Ghezali greps 2001 nära gränsen mellan Afghanistan och Pakistan och fördes till Guantanamo. Han släpptes därifrån 2004 efter förhandlingar mellan USA och Sverige.

Advokat Peter Althin var juridiskt ombud för Mehdi Ghezali när han hölls på Guantanamobasen och har på nytt fått i uppdrag av Mehdi Ghezalis familj att få honom släppt eller se till att han får en rättvis rättegång.

Att utrikesministern i det här läget går ut med en förklaring om att ärendet inte är prioriterat är att sända helt fel signaler menar Peter Althin.

– Det sitter en svensk medborgare gripen och då är det självklart att de svenska myndigheterna – i det här fallet UD – får svar på frågorna var han finns, om han är delgiven misstanke och om han i så fall har fått tillgång till försvarare så att det blir en rättssäker process.

– Om jag tolkar Carl Bildt rätt så menar han att man inte ska lägga ned all möda och det är häpnadsväckande egentligen.

Men kan du ha förståelse för om UD och andra svenska myndigheter tycker att det är pinsamt att han är gripen igen, efter arbetet som gjorts för att få hem honom tidigare?

– Då ska man veta att Mehdi Ghezali aldrig delgavs någon misstanke förra gången heller. Det kostade säkert pengar att ta hem honom men inte heller när han kom till Sverige riktades det några misstankar mot honom.

– Man kan ju tycka att han ska vara försiktig med att åka dit, men vi vet ju fortfarande inte vad hans syfte har varit. Innan man börjar känna efter så måste man ta reda på detta. Det är Utrikesdepartementets uppgift att få svar på dessa frågor, sen kan de tycka vad de vill.

Peter Althin menar att det är viktigt att vara försiktig med orden i det här läget.

– Det kan ge fel signaler att svenska myndigheter bryr sig mycket lite om svenska medborgare frihetsberövas i utlandet och det kan inte vara deras uppgift, tvärtom. Att bara säga att just nu jobbar vi inte så hårt som förra gången, det känns inte särskilt tillfredsställande.

Vad kan du göra för Ghezali?

– Jag ska träffa pappan senare i veckan, och efter det ska vi etablera kontakter med UD precis som förra gången och trycka på för att få reda på vad som har hänt och vad som kommer att hända.

Han vet inte om Mehdi Ghezali har något ombud med sig vid förhören i nuläget.

På onsdagen fick den svenska ambassadören i Islamabad, Ulrika Sundberg, en bekräftelse via en så kallad diplomatisk not att fyra svenska medborgare sitter fängslade och att samtliga finns i huvudstaden Islamabad.

– Pakistanierna har i noten talat om vilka de gripna är och man har också gett löfte om att ambassaden under de närmaste dagarna ska få besöka dem i enlighet med vad som är konsulär rutin, säger UD:s presschef Anders Jörle till TT.

UD prioriterar enligt Jörle den fängslade kvinnan, Safia Benaouda, och hennes barn.

Officiellt har Pakistan tidigare sagt att alla de personer som greps i bussen den 28 augusti är misstänkta för terrorism.

Polisen säger sig ha fått uppfattningen att den grupp som svenskarna ingick i ledsagades av en militärt utbildad pakistansk terrormisstänkt man. Hans uppgift ska ha varit att föra utlänningarna från staden Quetta till Miranshah, huvudort i det laglösa Norra Waziristan, där de skulle möta en påstådd talibanledare vid namn Zahir Noor, skriver TT.

Misstankarna beskrivs som starkare mot Mehdi Ghezali.