Forskare vid Karolinska institutet som följt 25000 kvinnor i Mälardalen under elva år, har kommit fram till att dödligheten i både cancer och hjärtsjukdomar går att minska radikalt med förhållandevis enkla medel.
–Det negativa är att bara 5 procent av kvinnorna gör rätt saker. Det positiva är att 95 procent har chans att göra det, säger Alicja Wolk, professor vid Karolinska institutet.
Hon betonar att man inte behöver vara renlevnadsmänniska för att uppnå effekten.
Resultaten presenterades på ett symposium på Karolinska institutet i Solna igår. Flera internationellt välkända forskare trummade in ett snarlikt budskap. Harvardprofessorn Frank Hu, som är världsledande expert på kost och diabetes, varnade för att vi bara står i början av en global diabetespandemi som de närmaste åren väntas explodera även i Kina och Sydostasien, Sydamerika och Afrika.
Utvecklingen ger svåra följdverkningar eftersom nästan var tredje diabetiker dör i hjärtsjukdomar. Skador på levern, ögonen och nervsystemet är också mycket vanliga.
–Myndigheterna i många länder har länge rekommenderat lågfettdieter. Samtidigt har fetma och diabetes ökat dramatiskt. Rekommendationerna har uppenbarligen inte fungerat. Det är tydligt att dessa epidemier speglar konsumtionen av raffinerade kolhydrater och inte av fett, säger Frank Hu.
Han redovisade forskningsresultat som visar på en nästan dubblad risk för hjärtsjukdomar vid en kost med hög glykemisk laddning (GI där även mängden på tallriken vägts in) medan mycket mättat fett i samma studie gav en ökad risk med 20 procent. På samma sätt ökade risken för diabetes med 40 procent med GL-kosten, mot 10 procent för de som åt mycket mättat fett.
–Det är dags att skifta fokus från lågfettsdieter till att minska intaget av snabba kolhydrater med hög glykemisk laddning, säger Frank Hu.
Så sent som 1960 kom praktiskt taget alla kolhydrater i USA från fullkorn med fibrer, medan nästan allt som serveras idag är rentvättad och finmald stärkelse, påminner han.
–Det är stor skillnad på de kolhydrater vi äter idag och de vi åt för bara några decennier sedan.
Flera faktorer måste enligt Frank Hu vägas in för att bedöma kvaliteten på kolhydrater.
Vid sidan om GI-värdet förvärras effekten om kolhydraterna är flytande och av graden av industriell bearbetning, där många vitaminer och antioxidanter går förlorade. Även typen av stärkelse är viktig. GI-värdet på olika sorters ris kan skilja markant beroende på om stärkelsen främst består av amylos eller det mer lättnedbrutna amylopektin.
En annan Harvardprofessor, Frank Sacks, som är vice ordförande i mäktiga American heart association, beklagade att stora studier så sent som på 1990-talet utformades som lågfettdieter ”av politiska skäl”. Han sitter själv i ledningen för den mycket stora amerikanska Dash-studien som undersöker effekten av en kost som liknar medelhavsdieten.
–När Dash konstruerades på 90-talet var paradigmet att minska på fettet. Vi var flera som redan då tyckte att man lika gärna kunde växla över till mer fleromättat fett som till kolhydrater, men det vann inte stöd. Allt är politik.
Frank Sacks tar den danska studie som SvD kunde berätta om igår.
–Flera studier har visat att den som minskar på mättat fett och istället äter kolhydrater inte uppnår någonting. Den här danska studien är mycket intressant eftersom den går ett steg vidare och visar att kvaliteten på kolhydraterna spelar stor roll för hjärthälsan.
