JM, som varje år bygger mellan 3 500 och 4 000 lägenheter, inför lågenergihus som standard i all bostadsproduktion i Sverige.

En minskning av energiförbrukningen på 35 procent reducerar koldioxidutsläppen med 1 300 ton per år. Det är lika mycket som släpps ut under 7000 flygresor mellan Stockholm och Malmö. Och för en familj som bor i en lägenhet på 100 kvadratmeter innebär det sänkta energikostnader med 2  500 kronor om året.

– En undersökning visar att 78 procent av våra förturskunder anser att ett energisnålt boende är ett avgörande argument när de ska köpa bostad, säger JM:s vd Johan Skoglund.

Konceptet bygger på ett bättre ”klimatskal”, det vill säga tätare och mer välisolerade väggar, energieffektiva fönster, värmeåtervinning av frånluften och individuell lägenhetsmätning av energiförbrukningen. Det första lågenergihuset kommer att stå klart 2009.

– Vi gör det här för att det bra för JM, våra kunder och klimatet. Det här ska bli en lönsam satsning – vi tror inte att detta påverkar produktionskostnaden mer än marginellt och det ska därför inte göra våra lägenheter dyrare, säger företagets kvalitets- och miljödirektör Lennart Henriz.

Varför har ni inte gjort detta ­tidigare?

– Vårt första energihus byggde vi 1986, så vi har hållit på rätt länge. Till bostadsutställningen Tensta Bo 06 byggde vi 16 energikloka radhus.

Är det inte bättre att bygga ­passivhus, det vill säga hus helt utan värmekälla?

– Jag tror inte folk vill ha en halv meter tjocka väggar. Och skulle vi göra vår vägg endast tio centimeter tjockare så skulle det bli mycket dyrare men ge liten effekt. Det kostar helt enkelt mer än det smakar. Det här anser vi är en lagom nivå, långt under Boverkets riktlinjer.