Från kolonilotterna bortom Snösätravägen i Rågsved syns knappt hyreshusen trots att de ligger precis intill. En kulle med en tät ridå av lövträd skymmer och det är inte vilka vedpinnar som helst. Flera hundra år gamla ekar, magnifika almar, aspar och sälg som har fått utvecklas fritt och blivit en riktig naturskatt.

Just nu sprakar ännu höstfärgerna i trädkronorna, men på våren är det markens blå- och vitsippsbackar och liljekonvalj som drar ögonen till sig. Tränade biolog-ögon hittar också fjärilar och svampar med namn som svavelticka, ekticka och almsnabbvinge.

Här finns två stora koloniområden.

– Det är lätt att komma hit om man bor i Rågsved. Det är viktigt, för många har inte bil eller sommarstuga, säger Vivianne Lagerman, vice ordförande i ena kolonilottsföreningen.

För tjänstemännen i Stockholms stad är områdets höga naturvärden ingen nyhet. Men det är politikerna som beslutar hur marken ska användas.

I slutet av september klubbade stadsbyggnadsnämnden ett program för att starkare binda samman Högdalen och Farsta. I förslaget, som är ute på samråd till den 24 november, föreslås att 165 kedjehus och 30 lägenheter i stadsvillor ska byggas. Byggbolaget NCC har fått en preliminär markreservation för en stor del av den tänkta bebyggelsen.

Vivianne Lagerman visar hur koloniområdet kommer att omringas av bostäder om det blir ett byggbeslut, och kullen kommer att bli ett bostadsområde i stället. Eva Wesslén, som också kämpar mot exploateringen, tror att om bygget och vägdragningar blir av så kommer exploateringen att fortsätta.

– Det vore katastrof, säger naturvårdsbiolog Dan Andersson.

Han har hittat ett 50-tal arter som visar hur biologiskt värdefull naturen i Rågsveds friområde är.

Det pekades ut i en statlig utredning 2003, när ett program togs fram för att storstäderna ska skydda tätortsnära natur genom att bilda naturreservat. Av tolv utpekade områdena blev fem reservat innan den borgerliga alliansen tog över makten i Stockolms stad 2006. Men sen tog reservatsbildningen tvärstopp. SvD kunde avslöja i april 2010 att det fanns hot om exploatering i de sju oskyddade grönområdena.

Sedan dess har finansborgarrådet Sten Nordin (M) räddat tre: Årstaskogen, Älvsjöskogen och Kyrkhamn-Lövsta.

Men i två områden kvarstår exploateringshotet: Rågsvedsområdet och Fagersjöskogen. Fagersjöskogen berörs också av planerna att binda samman Högdalen och Farsta. Men en tänkt exploatering genom att bygga en pendeltågsstation i Fagersjö har lagts på is, så länge.

Maria Gräns vid stadsbyggnadskontoret poängterar att programmet för att bebygga Rågsveds friområde ännu är i ett tidigt skede.

– Vi är medvetna om att det fanns naturreservatsplaner tidigare och att det var ett arbete som inte avslutades. Vi har försökt värdera och identifiera de ekologiska värden som finns inom programområdet, säger hon.

Vad som händer efter samrådet går inte att säga nu. Lika oklart är det om Stockholms stad kommer att infria löftet att göra storstadsnära reservat av samtliga områden som pekades ut 2003.

– För närvarande har Stockholms stad uppdraget att inrätta tre nya naturreservat. Utöver dem har vi inga ytterligare uppdrag, säger Maria Gräns.

Naturreservat ger ett juridiskt skydd för naturvärdena i ett område eller för att säkra mark för friluftslivet. Reservat är svåra att upphäva, så att inte göra ett naturreservat är ett sätt att hålla öppet för att exploatera området i framtiden. Dragkampen om mark är förstås påtaglig i Stockholm där befolkningen växer snabbt.

Det irriterade förre miljöministern Andreas Carlgren (C). I ett utspel inför valet lovade han att tio nya naturreservat ska inrättas i Stockholms län under nuvarande mandatperiod. Reservatsbildningen i Stockolm gick för långsamt.

– Staten kommer inte att sitta och rulla tummarna utan nu får länsstyrelsen förverkliga att våra delar av Stockholms stad blir reservat, sa han till SvD då.

Men länsstyrelsen har inte fått något särskilt uppdrag från miljödepartementet, säger Björn Carlberg vid länsstyrelsens naturvårdsenhet.

– Vi arbetar med samma uppdrag som tidigare, att jobba vidare med programmet om tätortsnära natur.

I det arbetet, som ska vara färdigt till 2015, ansvarar Stockholms län för att 20 områden ska bli reservat. Hälften är klara, och av de återstående är inget på gång inom stadens gränser.

I Rågsved springer en grupp tjoande dagisbarn nerför en skogsbacke. Joggare och föräldrar med barnvagnar rör sig på gångvägarna.

– De ska ta vårt fina friområde från de lite fattigare människorna och bygger radhus för att öka integrationen. Men det är massor med invandrare här på kolonilotterna, här finns integration, säger Eva Wesslén.