Ökningen av rånen fortsätter, trots att handeln under fjolåret satsade mer på förebyggande åtgärder än någonsin tidigare, både i form av utbildning av personal och tekniska åtgärder.
–Kedjorna har satsat miljontals kronor på slutna kontant-hanteringssystem. Att det inte biter på utvecklingen visar att myndigheterna inte lyckas få hejd på problemet, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel.
Varje dag rånas i snitt tre butiker i Sverige. Utvecklingen är mer än skrämmande, tycker Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, som ibland kan känna att intresset är svagt hos politiker och myndigheter för den här typen av brott:
–Kanske just för att de är så vanliga. Människor tycker det är tragiskt men bryr sig inte riktigt, det håller på att bli lite som fortkörning. Men rån är så allvarligt att man aldrig får vänja sig vid det, säger Pär Bygdeson.
I en landsomfattande kampanj med namnlistor i butikerna försöker nu branschen väcka opinion. Listorna ska överlämnas vid en uppvaktning hos justitieminister Beatrice Ask.
–Verkligheten är sådan nu att det inte går att sitta still. Vi har gjort så mycket själva att vi tycker att vi kan be om lite hjälp, säger Pär Bygdeson hos Livsmedelshandlarna.
Justitieminister Beatrice Ask håller med om att ökningen av butiksrånen är nog så bekymmersam, men pekar på förändringar som redan är på gång.
–Fler synliga poliser är direkt brottsförebyggande och vi har också en reform på gång när det gäller påföljderna för våldsbrott, bland annat vad som ska ses som försvårande omständigheter.
Att hota en människa som rånarna gör bör ses som klart försvårande, tycker Ask.
–Har man någon gång träffat en kassörska som varit utsatt vet man vilket trauma det skapar. Det handlar om mer än pengar.
Att rädslan ökar bland personalen är ett av de största personalproblemen inom handeln. Brottsoffer tas numera väl om hand, det finns kristeam i alla de stora kedjorna. Men Svensk Handel har sett att nästan hälften av dem som utsatts för rån slutar inom två år.
–Jag vill påstå att ingen blir riktigt återställd. Även om man börjar fungera normalt, är man överkänslig för ljud och har väldigt mycket sjukfrånvaro, säger Dick Malmlund.
Livsmedelshandeln märker också att i områden där många butiker har blivit utsatta för rån är det ofta svårt att rekrytera personal.
Rån mot kassan drabbar ofta mindre butiker som inte har slutna kontantsystem, men i större butiker riktas rånen mot vakt- bolagen när de kommer för att hämta kassorna. Men handeln satsar på bred front på slutna kontanthanteringssystem.
–Man kan försöka bygga bort problemen men det är ingen garanti för att butiken inte rånas. Gärningsmannen vet inte alltid om att han inte kan få tag på kontanter, även om vi sätter upp dekaler på olika språk om att kassörskan inte kan ta fram pengar, säger Marielle Skipper, säkerhetschef på Ica.
De som rånar gör det även om det bara är 1000–1500 kronor de kommer över. Man ser också att samma gäng tar tre butiker inom loppet av en och en halv timme, ofta i olika delar av stan så att polisen får samordningsproblem.
–Ett sådant otroligt aktivt gäng kan stå för hundra rån under ett år. Och de slutar inte förrän de blir gripna, säger Dick Malmlund
Förutom bättre samarbete med polis och andra myndigheter efterlyser han högre straff för föreberedelsebrott som anstiftande och försök till rån liksom olaga vapeninnehav:
–Det är en lång period när man kan komma på folk med vapen, men bara en kort sekvens när de använder dem vid själva rånet.
Butiksrånarna blir yngre och yngre. Majoriteten ligger mellan 13 och 18 år, säger Dick Malmlund:
–Vid 14 är de helt fullfjädrade. De kommer in med vapen som de hanterar som om de vuxit upp med dem.
Justitieminister Beatrice Ask är väl medveten om problemet.
–Vi måste bli mycket bättre på att ta itu med ungas kriminalitet tidigare. Därför tycker vi att grundregeln ska vara att polisen utreder brott, också under 15.
