Politiker och tjänstemän är överens: två av tre anser att social- sekreterarna redan har en tung arbetsbelastning och ser hur trycket ökar. Drygt hälften har sett hur allt fler personer har sökt sig till socialkontoren senaste åren. De bekräftar den bild som allmänheten har och som socialsekreterarna själva ger.
Akademikerförbundet SSR har intervjuat socialnämndspolitiker, ledande tjänstemän i socialförvaltningar, socialsekreterare samt ett riksrepresentativt urval av allmänheten och får rätt samstämmiga svar i de ännu opublicerade rapporterna.
Få tror att det kommer att bli bättre framöver.
De ändrade reglerna i a-kassan pekas ut som en anledning till ökad belastning av mer än varannan politiker och tjänsteman. Nästan lika många tjänstemän och något färre politiker bedömer att nya sjukskrivningsregler har lett till fler ärenden. Det bidrar till att en majoritet inte kommer att få socialbudgeten att gå ihop i år.
Trots denna analys har nära åtta av tio socialförvaltningar inte budgeterat för några ökade kostnader och flertalet kommer inte att anställa fler socialsekreterare.
– Det väcker stor oro att kommunerna har så dålig beredskap. Lågkonjunkturen kommer att leda till ökad arbetslöshet och därmed ökat behov av försörjningsstöd från socialtjänsten. Det är förvånansvärt att politikerna inte planerar för att klara det på ett rimligt sätt, säger SSR:s förbundsordförande Christin Johansson, som kräver ökade statsbidrag till kommunerna.
När budgeten inte är i balans går det inte heller att leva upp till socialtjänstlagens intentioner, anser cirka sju av tio socialsekreterare och politiker.
En ökad andel tunga ärenden, stress och hotfulla situationer har ökat pressen, bedömde Stockholms socialsekreterare i en SvD-artikel i november.
Den bilden gäller för hela landet, visar nu undersökningen. Två av tre socialsekreterare har de senaste åren övervägt att söka andra jobb.








