Brukare hoppas på öppenhet

Knarkdomarna har blivit mildare och mer nyanserade efter flera domar i Högsta domstolen. Nu hoppas Brukarföreningen att det ska ge en öppnare knarkdebatt med en mer liberal syn på hjälp till miss- brukare. Men narkotikapolisen ser risker med utvecklingen.

Många års strafftid har försvunnit för landets knarkbrottslingar, efter att Högsta domstolen i flera domar har sänkt straffen. I domarna säger HD att större hänsyn måste tas till varje individs del i brottet, och hur delaktiga de är i den organiserade brottsligheten.

Det har gjort att små aktörer inom narkotikahandeln, ofta själva brukare, får lägre straff. En som välkomnar den mer nyanserade synen är Brukarföreningens ordförande Berne Stålkrantz, som slåss för ”harm reduction”, skademinimering, i stället för hårda tag.

–Vi brukar tala om sagolika skäl, i stället för sannolika, när det gäller narkotikabrott. Det har varit helt andra regler som gällt. Beviskraven har varit sämre i de här målen och straffen hysteriskt långa.

Enligt Berne Stålkrantz livnär sig de flesta narkomaner på att sälja till andra eller att ta hand om andras knark. Långa straff är fel väg.

–Jag har själv blivit dömd till fyra år. Det enda som händer är att man får fler kontakter, att man lär sig hur man ska göra och det blir mer gäng.

Nu tror Berne Stålkrantz att praxisändringen kan öppna för en bättre drogdiskussion.

–Vi får verkligen hoppas på det, varje liten förändring ger sammantaget en annan bild.

Per Ole Träskman, straffrättsprofessor emeritus, hoppas också på en bredare debatt.

–Det är möjligt att det här medför att det uppstår en ny diskussion om narkotikapolitiken. Jag hoppas på att ”harm reduction”-diskussionen ska föras mer professionellt än tidigare, säger han.

Per Ole Träskman är kritisk till hur straffen för narkotikabrott har sett ut. Han säger att höjningen kom till genom en ”nordisk karusell”.

–I Sverige övervägde man att höja, och medan det bara var förarbeten höjde man i Finland och hänvisade till Sverige. Och när man höjt i Finland höjde Sverige maxstraffen och hänvisade till Finland.

Tomas Lundqvist, chef för narkotikaroteln på länskriminalen i Stockholm, är orolig över vilka signaler domarna ger.

–Det är beklagligt att trasiga människor utnyttjas som kurirer, men finns det ingen kurir kan ingen ta hit narkotikan. Det är den viktigaste personen i den här biten.


  • Kopiera sidans adress

Vad gäller saken?

Runt 25000 svenskar misstänks för narkotikabrott varje år och en av fyra på landets fängelser sitter inne för narkotikabrott.

I en dom i Högsta domstolen i juni förra året sänktes knarkdomar rejält. Flera domar i HD efter det har visat på nyanserade domar, där de längsta straffen ska gå till de allvarligaste handlingarna och rätten inte bara ska se till vilken typ av knark det handlar om och vilken mängd. SvD har berättat om hur praxisen redan har slagit igenom i underinstanserna.

På måndagen fastställde HD hovrättens dom mot en 49-årig man som körde 97 kilo cannabis – en dom som innebar en straffsänkning från nio till fyra år.

Visa mer fakta

Toppnyheter SvD.se

SvD offert

Gör som 68147 stockholmare. Få offerter från företag nära dig - HELT GRATIS!

Populärt i Stockholm just nu:

Badrumsrenovering

Renovera eller bygga nytt badrum

Målare

Erfarna målare för ett snyggare hem

Flytthjälp

Snabba och pålitliga flyttfirmor

Flyttstädning

Hitta billig och effektiv städhjälp

Hemstädning

Rent hem snabbt och tryggt

+ Se alla kategorier