Vid PKU-laboratoriet på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge finns blodprover från över tre miljoner nyfödda barn. Blodbanken, som inrättades 1975, har byggts upp för att kunna upptäcka sjukdomar och för medicinsk forskning.

Registret blev rikskänt för fem år sedan när Mijailo Mijailovics prov, som togs när han var spädbarn, lämnades ut till polisen i jakten på utrikesminister Anna Lindhs mördare. Ett brott mot biobankslagen, ansåg experter, och fler än 1500 personer begärde då att få sina blodprov förstörda.

Rättsläget är oklart, konstaterar Socialstyrelsen. Å ena sidan säger rättegångsbalken att föremål som kan ha betydelse för en brottsutredning får tas i beslag. Å andra sidan säger biobankslagen att en biobank bara får användas till vård och behandling, utbildning, forskning och klinisk prövning.

I maj tillsatte socialminister Göran Hägglund (kd) en utredning, med uppdrag att ”analysera vilka behov de brottsbekämpande myndigheterna har av att kunna ta vävnadsprover från PKU-biobanken i beslag”.

Förslaget ska presenteras våren 2010. Men redan nu sätter folkpartiet ned foten i den kontroversiella frågan.

– Vi säger nej till att ge polisen allmän tillgång till uppgifterna i PKU-registret. Det har ju byggts upp för helt andra ändamål, som forskning, inte för polisiär verksamhet, säger riksdagsledamoten Tobias Krantz, ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram folkpartiets nya integritetspolitik.

”Att ge polisen allmän tillgång till genetiska data för alla personer under 33 år skulle vara ett av de största exempel på ändamålsglidning som inträffat i Sverige”, konstaterar gruppen i sin slutrapport, som en enig partistyrelse har ställt sig bakom.

– Vi vill vara tydliga, och säga att vi inte accepterar att registret används i brottsbekämpande syfte. Det är alltid en avvägning mellan personlig integritet och andra viktiga mål. Men vi är övertygade om att vi måste värna den personliga integriteten, förklarar Tobias Krantz.

I ”extrema fall” kan det eventuellt finnas skäl att göra ett undantag, enligt folkpartiet. Men då måste en särskild lag stiftas som efter tsunamikatastrofen, när riksdagen beslutade att tillfälligt öppna PKU-registret för att underlätta identifieringen av omkomna.

Ulrika von Döbeln, klinikchef och föreståndare för PKU- banken, tycker att folkpartiets utspel är ett glädjande besked. Hon har fått se flera tusen svenskar begära utträde ur biobanken sedan debatten drog igång om polisens tillgång till blodproven.

För forskningen har det ingen större betydelse eftersom blodbanken är så stor. Men hon är rädd att människor förlorar förtroendet för sjukvården om polisen får tillgång till registret.

– Det är viktigt att människor känner trygghet i att lämna de här proven och att de används till det vi går ut med att de ska användas till, säger hon.

Ralf Hedin, tillförordnad chef för polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen, tycker det är viktigt att frågan utreds noga innan dörrarna till PKU-banken stängs helt för polisen.

– I vissa väldigt speciella fall är intresset av att få en person identifierad större än intresset av att hålla sig till det ändamål som var tanken med registret från början, men det är ingen enkel fråga, säger han.