– Man brukar säga att kriminella ligger steget före. Men det är inte sant, däremot är de väldigt följsamma och anpassar sig snabbt till nya förhållanden, säger Lars Korsell, forskningschef vid Brå.

Frågan om vart brottspengarna tar vägen och hur de kan tas tillbaka av samhället har på senare år fått ökad aktualitet genom flera rapporter från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Inom ramen för projektet ”Follow the money” har kriminella ”branscher” studerats, som narkotikabrottslighet. Där har man kunnat se att det inte blir så stora vinster kvar för en del aktörer. Omkostnaderna är höga och vinsterna omsätts snabbt i konsumtion.

De narkotikagrossister som arbetar mer försiktigt och långsiktigt försöker flytta pengarna utomlands. Där räds de inte att öppna företag i sitt eget namn och de investerar i fastigheter och mark.

Konsumtion är central för den kriminelle och Bråforskarna pekar på vikten att utsvävningarna och lyxköpen kartläggs genom spaning och samarbete med Skatteverket, Försäkringskassan (eftersom bidragen är frekventa) och företagare som bilförsäljare och juvelerare. Om brottspengar ska kunna följas och förverkas måste den kriminelles familjemedlemmar utsättas för kontroll.

– Det är bara nära anhöriga till den kriminelle som får beröra pengarna. Om myndigheterna då försöker jaga efter dessa tillgångar kan det leda till att man försöker placera pengarna längre bort, säger Lars Korsell.

En nyckelfaktor för att rättssystemet ska bli framgångsrikt ­ i jakten på brottspengar är att man så tidigt som möjligt fångar upp information om misstänkta personers tillgångar.

– Poliser måste tidigt ställa frågor om personers tillgångar så att uppgifterna finns med redan i ett uppslag till underrättelsetjänsten. Och dokumentationen blir viktig. Detta tänkande måste finnas hos varje enskild polis, säger Bråforskaren Daniel Vesterhav.