Påkostade gravar och praktfulla föremål i guld och brons. Bronsåldern träder fram som en exceptionell högkultur i vår forntida historia. Nu försöker forskarna kartlägga hur Nordens samhällen och resande såg ut för drygt 3‑000 år sedan.
Bronsålderns näringslivstoppar satt inte hemma och utvecklade sina samhällen regionalt. Likt jetsetgängen i‑dag reste de runt och handlade med sina gelikar i öst och väst, köpte statusprylar och utbytte idéer. Efter sex års forskningar har arkeologerna professor Kristian Kristiansen och professor Thomas B Larsson fått fram en bild av bronsålderkulturernas politiska, religiösa och ekonomiska nätverk för över 3‑000 år sedan.

–‑Vi har försökt studera religiösa, politiska och sociala koncept hos bronsåldersmänniskorna och se hur de nordiska samhällena formades och påverkades av dessa långväga förbindelser, säger professor Thomas B Larsson vid Umeå universitet. Tillsammans med sin kollega har han försökt kartlägga hur vi i Norden påverkades av kulturerna kring östra Medelhavsområdet och vilka tankar och idéer vi tog till oss där­ifrån.
–‑Vid handel utbyter man inte bara varor utan även idéer,
säger Thomas B Larsson.

Hur kulturer sprids över gränserna är inget man forskat så mycket på under de senaste 30 åren. Sedan 1970-talet har fokus i‑stället legat på den
regionala utvecklingen. Grav­materialet och hällristningarna visar dock på ofrånkomliga paralleller i Norden och på kontinenten, något som bland annat rör klädedräkt, vapen, skeppstyper och de religiösa föreställningarna.
–‑Vi kan se att idéer från Mykene i Grekland kommer hit och det påverkar både ledarskap, begravningsseder och fyndmaterialet, säger Thomas B Larsson.
Och i östra Medelhavsområdet och Mesopotamien sker under
tiden 3000–2000 f Kr en utvecklingsboom i paritet med dagens it-revolution.
I statsbildningarna i Mesopotamien, i‑dag en stor del av Irak, börjar en omfattande handel som endast kan jämföras med den storslagna ostindiehandeln under 1600-talet och 1700-talet. På kamelryggar lastades koppar, tenn och guld för vidarebeford­ran västerut. I Kreta byggs palats och på de målade freskerna därinne slår smidiga voltigörer baklängesvolter som ger eko ända borta i Bohuslän.

I Ungern, Rumänien och andra handelscentra där folkslag möts sprids varor och idéer. Plogen och hjulet kommer till Norden österifrån och efterhand följs dessa landvinningar av nya teknologiska uppfinningar. Idéer om hur ett samhälle ska styras, vilka gudar man ska tro på och den konstnärliga bildvärlden breder ut sig och i nordiska gravar hittas märkliga föremål som bronslurar, sköldar, fruktbarhetsgudinnor, hjälmar, fällstolar och mycket annat.
–‑Urvalet av föremålen är selektivt, berättar Thomas B Larsson. Det handlar inte om några vardagsting, utan är statusföremål från härskarklassens och
gudarnas och gudinnornas värld.
Thomas B Larsson och Kris­tian Kristiansen har tillsammans gått igenom över tusen skrifter om bronsåldern samtidigt som de studerat hundratals olika utgrävningsplatser och föremål. Då har de sett hur viktigt resandet är för spridningen av en kultur till en annan.
–‑Så spreds till exempel delar av den mykenska kulturen till
Rumänien och Ungern och vidare mot Norden. Vi kan se i grav­materialet var köpmännen varit genom att studera de personliga föremål de haft med sig, menar Kristian Kristiansen.
Han säger att den högtstående samhällseliten var hövdingar som styrde med hjälp av krigare och de demonstrerade sin makt med
statusföremål, ceremonier och praktfulla begravningar. I bronsåldersamhället var konkurrensen hård och den religiöse ledaren hade den högste makten.
– Det fanns en krigararistokrati, man reste mycket och specialiserade sig på olika områden. Det man producerade håller en mycket hög kvalitet.
Den rika bronsåldern känns igen på sina praktfulla sköldar, krumsvärd och dubbelsidiga yxor, på sina guldskålar, hjälmar och bronslurar. Köpmännen reste med skepp som finns avbildade på grekiska vaser och hällristningar i Sydskandinavien. Nordiska köpmän reste långt, men även folk från de grekiska öarna tog sig till Europa.

Med Thomas B Larssons och Kristian Kristiansens forskning har denna tid kommit fram i nytt ljus. Med DNA-forskning och praktiska arkeologiska experiment kan kunskapen ökas ytterligare. Bronsåldern har fått en renässans i forskningsvärlden och nya arbeten är på gång. I sinom tid kanske en del av vår historia måste skrivas om.

Källa. ”The Rise of Bronze Age Society” av Kristian Kristiansen, Thomas B Larsson. Kommer ut på Cambridge University Press i september.