Marinens korvetter Stockholm och Malmö samt stödfartyget Trossö är nu på plats i Djibouti vid Adenviken. De ska från 15 maj kunna ingripa mot pirater. Dessa angriper och kapar handelsfartyg med automatvapen och raketgevär. Men mot sådana enkla vapen saknar korvetterna bra skydd.

Det är med en vanlig automatkarbin som Kalashnikov möjligt att skjuta rätt genom fartygsplåten på överbyggnad och skrov, uppger militära källor för SvD.

- Visst, det går att skjuta igenom på vissa ställen i fartyget där plåten är tunn. Därför gäller det att vidta åtgärder för att minska den risken, bekräftar styrkans chef kommendörkapten Magnus Jönsson.

Orsaken är att korvetterna byggdes för att slå till på långa avstånd genom missiler, kanoner eller torpeder. Tung, skyddande, pansarplåt går inte att förena med kraven på små, lätta och snabba fartyg.

Att ingripa på nära håll mot pirater är en ny, närmast polisiär uppgift. Därför har särskilt utsatt personal som kulspruteskyttar fått bättre skydd, men en hel korvett går inte att förstärka.

Istället har en tung kulspruta monterats på akterdäck och ersatt fartygets släpsonar för ubåtsjakt. Även Trossö har fått ett bättre närskydd genom fyra tunga kulsprutor. Så sent som i torsdags angrep pirater utanför Adenviken ett militärt stödfartyg från USA som lyckades manövrera undan.

- Vi har med våra vapen betydligt mycket längre räckvidd än vad de potentiella piraterna har. Vi räknar med att kunna lösa det på avstånd. Hamnar vi i kniviga situationer anpassar vi beteendet ombord: plockar bort folk från däck och tar på oss skyddsvästar även inne i fartyget, förklarar Magnus Jönsson.

På varje korvett finns en mindre båt bemannad med en särskild topptränad skyddsstyrka från Amfibiekåren. Det blir den som går nära och undersöker misstänkta piratbåtar medan korvetterna ligger på avstånd med kulsprutor och prickskyttar redo.

Varje korvett har läkare ombord och på Trossö finns ett medicinskt traumateam med två läkare och tre sjuksköterskor redo.

Korvetterna är byggda för 25 år sedan för attacker på Östersjön i över 30 knops fart. Men 30 oktober 2008 skadades korvetten Malmö i Hanöbukten när fartyget i 20 knops fart mörker mötte en hög våg.

Om korvetterna körs så i Adenviken och Indiska Oceanen där vågorna kan vara högre ”kommer skador med stor sannolikhet att uppträda”, skriver försvarets sjösäkerhetsinspektion i ett beslut. Om väderprognosen visar på vågor högre än tre meter får korvetterna inte gå till sjöss. Vid våghöjder över 1,5 meter måste farten sänkas något.

- När jag kan ska jag följa det. Men är vi i en stridssituation kan jag inte i första hand ta hänsyn till vågor och vind, förklarar korvetten Malmös chef örlogskapten Björn Bergstrand.

- Riskerna är inget man tar med en klackspark. Vi har analyserat, förberett och övat oss utifrån den hotbild som finns. Vi känner oss väl förberedda, säger Magnus Jönsson.