– Vår studie visar att medianvärdet är för lågt för riskgrupper som gravida och ammande. De riskerar att hamna på en nivå som kan skada fostret, säger Ernst Nyström, professor och verksamhetschef på endokrinologiska avdelningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Han är huvudansvarig för studien som presenteras i Dagens Medicin. Slutsatserna är baserade på mätningar av jod i urinen hos 857 skolbarn, sex till tolv år gamla, från 30 olika skolor runt om i landet. Det är den mätmetod Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar för att få en bild av jodkonsumtionen hos befolkningen i stort.

Även om jodkonsumtionen låg inom gränsen för WHO:s rekommendation räcker alltså inte nivåerna för att täcka jodbehovet hos gravida och ammande kvinnor.

Jod är av central betydelse för fostrets tillväxt och utvecklingen av det centrala nervsystemet. Barn till mödrar med jodunderskott har bland annat visat sig prestera sämre i IQ-tester.

Ernst Nyström anser det därför befogat med kostillskott till alla gravida och ammande för att få upp jodnivåerna till en för dem acceptabel nivå.

– Till dess att vi vet mer vore det lämpligt med kostillskott på 150 mikrogram per dag, säger han.

Wulf Becker, chefsnutritionist på Livsmedelsverket, håller inte med.

– Visserligen har jag ännu inte sett studien men inga av våra tidigare data talar för att det skulle föreligga någon jodbrist i den här gruppen. Följer man våra kostråd för gravida får man också i sig tillräckligt med jod, säger han.

Livsmedelsverket drar snart igång ett program för att minska saltkonsumtionen i landet. Skälet är den välkända kopplingen till högt blodtryck. För att minska risken för jodbrist försöker verket få livsmedelsbranschen att byta ut det vanliga saltet i färdigmaten mot jodberikat salt.

Nästa år planeras också nya koststudier där eventuellt också mätningar av jodnivåerna kommer att ingå.