Det blir inga fler konstgjorda skidbackar byggda på gamla sopberg i Sverige eftersom deponering av sopor är helt förbjudet sedan 2005. Men i Europa växer fortfarande sopbergen på många ställen. Och från soptipparna pyser metangas mot himlen, en av de farligaste växthusgaserna.
Enligt en ny rapport från branschorganisationen Avfall Sverige skulle en ökad sopförbränning i Europa kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och därmed hjälpa EU:s klimatmål för 2020: att släppa ut 20 procent mindre växthusgaser och använda 20 procent mer förnyelsebar energi.
– Man löser ett avfallsproblem, minskar klimatutsläppen och bidrar till förnyelsebar energi. Vi vill ge en signal till beslutsfattarna att hallå, här finns en ganska viktig potential som inte riktig är utforskad, säger Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige.
Enligt rapporten skulle avfallsenergin kunna stå för en tredjedel av sänkningen av koldioxidutsläppen som EU slagit fast. Dessutom skulle soporna kunna bidra med en femtedel till ökningen av den förnyelsebara energin. Men det förutsätter att samtliga EU-länder kommer lika långt som Sverige på tio år.
Om utvecklingen i stället fortsätter som idag skulle avfallsförbränningen i Europa stå för 4 procent av målet för förnyelsebar energi och 14 procent av koldioxidmålet.
Gunnar Fredriksson, enhetschef på Naturvårdsverket, tycker att det låter rimligt att sopförbränning skulle kunna bidra till att nå klimatmålen.
– Om man tänker på att det är mycket sopor som deponeras, och som läcker metangas, så är det bättre att förbränna. Ute i Europa skulle det också förmodligen ersätta kol, och då är det en dubbel vinst. Skulle det ersätta biobränsle, så är vinsten inte lika stor, säger Gunnar Fredriksson.
Men förutsättningarna för sopförbränning varierar stort i Europa. Enligt Naturvårdsverket är det till och med svårt att få tillstånd att bygga förbränningsanläggningar i många länder.
– I England får man inte ens säga ordet ”incineration” - förbränning - under debatter, utan det kallas för ”I- word” för förbränningen har så dåligt rykte, säger Gunnar Fredriksson.
I många av de nya länderna i EU, som Bulgarien och Rumänien dumpas avfall i naturen och man håller som bäst på att skaffa sig riktiga soptippar. I flera länder, som till exempel Italien, finns också stora brister i insamlandet.
Rapporten riktas mot svenska politikerna som sitter i kaptenshytten inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Men Naturskyddsföreningen tycker att en satsning på sopförbränning är helt fel väg att gå och innebär att EU bygger in ett avfallsberoende.
– Risken är att det blir en gökunge i kretsloppsarbetet, som växer och vill sno åt sig allt avfall, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Svenska Naturskyddsföreningen.
– Avfall Sverige drar fel slutsatser och gör en beräkning som gynnar dem själva. De har jämfört med hur det ser ut i dag med sopberg, men man borde i stället satsa på återanvändning och återvinning i första hand.
Weine Wiqvist på Avfall Sverige slår tillbaka:
– Man ska ha en materialåtervinning på samma nivå som idag. Det handlar inte om att skyffla in allt från deponering till förbränning, säger han.
Naturvårdsverket ser inte heller någon motsättning mellan återvinning och förbränning.
– Om man ser till de länder som Danmark, Holland, Tyskland, Österrike som har mycket förbränning så är de också bäst på återvinning, säger Gunnar Fredriksson.
