Hon fick nytt jobb efter mammaledigheten men orkade bara arbeta i några veckor. Det var för tungt med långa arbetsdagar och ansvaret för tre barn.

–Jag bara föll rakt igenom, säger hon.

Sedan dess har Katarina, 33, varit arbetslös eller sjukskriven. För ett halvår sedan fick hon möjlighet att behandlas med KBT inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Hon är nöjd med behandlingen. Terapin och den antidepressiva medicinen hjälper henne.

–Medicinen håller känslorna på plats. Den gör att jag inte gråter eller blir arg och skäller på mina barn. Men KBT ger mig utmaningar att klara av.

Vi sitter i Katarinas kök i norra Storstockholm. Katarina har egentligen ett annat namn som hon inte vill se i tidningen, främst för att skydda sina tre barn som leker stojfriskt i lägenheten.

I terapin kan hon få i hemläxa att stanna kvar och vika tvätten i tvättstugan i stället för att snabbt rafsa ihop den och rusa hem som hon brukar. Hon får träna på att handla på Ica lugnt och sansat. Terapin har dock inte lett till jobb. Inte än. Men nu ska Katarina börja arbetsträna på ett privat äldreboende tio timmar i veckan.

–Det kommer inte att leda till anställning. Det har de sagt, eftersom jag inte har undersköterskeutbildning. Men jag får komma ut, Jag får se lite av världen och umgås med vuxna, säger hon.

Katarina har fått ett antal diagnoser på sina problem. De senaste, i samband med terapin, är social fobi, depression och panikångest. Plus diagnosen borderline, som är svår för henne att förhålla sig till.

–Ångesten och fobin har jag lärt mig hantera. Depressionen tar medicinen hand om. Men borderlinepersonlighet, jag vet inte riktigt vad det handlar om.

Katarina som varit sjukskriven i över ett år tillhör inte den huvudsakliga målgruppen för rehabgarantin. Tanken är att fånga upp patienter med psykiatriska diagnoser eller smärtdiagnoser tidigt i sjukskrivningen. Men i praktiken går ofta rehabpengarna rakt in i den ordinarie psykiatriska verksamheten. Privata vårdgivare i Stockholm uppger att landstinget med gott minne förstärker deras allmänna budget med pengar från rehabgarantin, fast de arbetar inte med typiska rehabgaranti-patienter.

Urban Pettersson är vd för Wemind i Stockholm som bedriver specialistvård inom psykiatri.

–Om rehabgarantin stärker arbetslinjen? Nja, inte i nuvarande utformning. Men de extra resurserna behövs inom psykiatrin, säger han.

Katarina har långt ifrån gett upp hoppet. Inom ett år ska hon ha ett jobb eller ha kommit in på en utbildning. Helst vill hon bli undersköterska.

–Jag vill hjälpa andra människor. Jag tycker att jag själv har fått så bra hjälp ända sedan jag hade mina ätstörningar. Jobba i kundtjänst ska jag helst undvika, säger hon.