”Någon av de här ungarna kan komma att bli en framtida statsminister. Bemöt dem med respekt.” Ungefär så sa insatschefen Peter Matilainen när han förberedde poliserna på hur de bäst skulle bemöta de unga som man befarade kunde bli stökiga i slutet av september. Natten till onsdagen den 16 september brann flera bilar i Alby. Tack vare polisens och kommunens samarbete i kombination med tips från allmänheten om att det nog skulle hända igen greps fem unga vuxna, mellan 18 och 20 år, natten efter.
– Det var första gången vi hamnade i skarpt läge. Kommunen och polisen har en gemensam problembild och det är en av våra framgångsfaktorer, säger Lotta Thyni, gruppchef för närpolisen i Botkyrka.
Både hon och kommunens säkerhetschef Marcus Qvennerstedt menar att insatsledarens inställning var avgörande för att dämpa den oro som då fanns bland ungdomarna. Samarbetet mellan polis och kommun är tätt sedan flera år tillbaka:
– Vi har gått från samverkan, som man kan ha på pappret, till operativt samarbete. Polisen klarar inte det här själv, lika lite som kommunen gör det, säger Marcus Qvennerstedt.
I samarbetet, som varit tätt sedan 2002, ingår förutom socialtjänst, nattvandrare, polis och fritidsledare även bostadsbolag, skolor, näringsliv och föräldrar. Sedan den 16 september har det brunnit vid ett tillfälle till, natten till den 19 september.
– Min bild är att bilbränderna inte är gängrelaterade utan kopplade till enskilda personer. Det är en liten grupp som försöker bevisa något inför varandra, säger Marcus Qvennerstedt.
Lotta Thyni fyller på:
– Det är unga människor som känner utanförskap, en fråga om identitet. Det är svårt att veta vart man ska om man inte vet vem man är! De upplever en destruktiv känsla och kan då hamna i ett beteendemönster som de egentligen inte vill.
Hon vill gärna lyfta fram länspolismästare Carin Götblads satsningar på de lokala poliskontoren som en nyckel till framgång. Poliserna där ska utveckla kontakter och arbeta med att skapa förtroende för polisen, särskilt bland ungdomar. Det är jobbigt som ung att bråka med polisen, när polisen vet vad man heter och var man bor.
Marcus Qvennerstedt menar att skillnaden mellan bilbränderna i Botkyrka och de tidigare bränderna i Göteborg och Uppsala delvis är att gärningsmännen i de andra fallen sökt konfrontation med polis och räddningstjänst, där polisen ibland haft en hårdare attityd som i sin tur skapat nya problem:
– Det går inte att säga att det är lugnt i Botkyrka nu, men det är inte oroligt heller. Botkyrka kommun är unik i sin mobilisering. Och det handlar inte bara om pengar, utan om känslan av samarbete, säger han.
Insatschefen Peter Matilainen betonar att frågan är mycket mer komplex än att handla om några enskilda vilsna ungdomar:
– De vill provocera fram en konfrontation med polisen och ge en bild av ett otryggt samhälle. De vill att vi ska agera med kravallutrustning. När de får igång det blir vi poliser en grå massa för ungarna och de blir lätt en grå massa för oss. Då spinner allt igång och samhället förlorar och vi blir de elaka poliserna, säger Peter Matilainen.
– Jag har valt att vi inte ska ha hjälmar utan en mer soft framtoning. Vi har använt civila poliser i området som både har spanat och pratat med ungdomar som enskilda individer. Då blir de kriminella otrygga i sin kriminalitet.
