I september 2006 fanns det drygt 95 000 allmännyttiga, kommunalt ägda lägenheter Stockholm. När mandatperioden är över kommer cirka 25 000 av dessa att vara privatiserade.
Många av stadens hyresgäster har kunnat köpa sina lägenheter för 40-60 procent av gällande marknadspriser. På bara några veckor har privatpersoner med attraktiva innerstadslägenheter kunnat göra vinster på upp till tio miljoner kronor.
Försäljningarna har utgjort grunden till den gångna mandatperiodens stora bostadsgräl i Stockholm.
Oppositionen anser att staden har förlorat 50 miljarder kronor på de senaste tio årens ombildningar av allmännyttan. Medan de styrande i Stadshuset hävdar att fastigheterna sålts med god vinst i förhållande till bokförda värden och att miljardinkomsterna kommer att behövas för upprustningen av den allmännytta som blir kvar. Två miljarder kronor per år vill de borgerliga satsa på upprustning av miljonprogrammets bostäder, vilket beräknas skapa 6 000 nya jobb.
Men ombildningsprocessen blev på många håll mycket smärtsam. Granne ställdes mot granne när ideologi ställdes mot drömmen om ekonomiska klipp och bostadskarriär. Det handlade också om olikas syn på boendet, tryggheten i allmännyttan stod mot längtan efter eget ägande.
En av de hårdaste bataljerna utkämpades in kvarteret Linjalen på Södermalm, en jättefastighet med 455 lägenheter. Här avgick ombildningsmotståndarna med segern.
– För integrationen i Stockholm har de senaste fyra årens bostadspolitik varit en katastrof, säger Johan Johansson, en av dem som organiserade motståndet, bland annat med bloggen Rädda Linjalen.
Efter ett tillfälligt försäljningsstopp under finanskrisen sattes i oktober 2008 punkt för nya intresseanmälningar i innerstaden. Enligt den borgerliga majoriteten har försäljningarna i första hand syftat till en större blandning av boendeformer i närförort och ytterstad. Under mandatperioden har man även sålt fastigheter med totalt flera tusen lägenheter i olika delar av staden till privata fastighetsförvaltare.
Med en rödgrön regim i Stockholm kan ombildningen av allmännyttan väntas upphöra helt. Ett fortsatt förtroende för de borgerliga leder till fortsatta privatiseringar, om än i lugnare takt, utanför stadskärnan.
Samtidigt måste politikerna – oavsett partifärg – från och med 1 januari 2011 ta hänsyn till en ny lag som ska reglera hyressättningen och allmännyttans villkor. Lagen innebär att hyrorna hos de kommunala bostadsbolagen inte längre ska utgöra tak för de privata värdarnas hyror. Dessutom måste allmännyttan i fortsättningen agera ”affärsmässigt”.
Den nya lagen är räddningen för hyresboendet, menar Fastighetsägarna Sverige och får ett något tveksamt medhåll från Hyresgästernas Riksförbund.
En katastrof som leder till marknadshyror, övervinster för fastighetsägarna och ekonomisk segregation, kontrar kritiker, däribland Hyresgästföreningens lokalavdelningar i Stockholms innerstad.
Något av ett facit har vi kanske först om fyra år.
