Slopad värnplikt och svångrem för svensk försvarsindustri. På inget annat område har det borgerliga systemskiftet varit så genomgripande.
Med endast några få riksdagsrösters marginal avskaffade regeringen Reinfeldt 2009 värnplikten som tjänat landet i hundra år. De värnpliktiga ersätts av ett yrkesförsvar vars insatsorganisation 2014 ska bestå av 50000 man. De är fördelade på 28000 anställda officerare, soldater och sjömän plus 22 000 i hemvärnet.
Övergången till ett yrkesförsvar har gått mycket fort. Både inom och utom Försvarsmakten växer tvivlen på att det kommer att finnas folk och pengar att fylla förbanden till valåret 2014. I bästa fall är rullorna fulla först 2019.

Minskningen av försvarsanslagen i reala pengar har fortsatt även under borgerligt styre, vilket fick försvarsminister Mikael Odenberg att avgå 2007. Svensk försvarsindustri har gått från sötebrödsdagar till ständiga nedläggningsvarsel. Materiel köps ”från hyllan” utomlands och ska endast i undantagsfall utvecklas i Sverige.

MIKAEL HOLMSTRÖM

Som att vända en atlantångare. När utbildningsminister Jan Björklund (FP) har svarat på frågor om sviktande resultat i skolan har liknelsen använts frekvent: ”Man vrider om ratten häftigt, men det tar tid innan fartyget har svängt”.

Redan när Allians för Sverige bildades 2004 var skolan prioriterad. Satsning på läsa-skriva-räkna, tidigare uppföljning och betyg utlovades.
I dag har statliga Skolinspektionen mandat att granska och stänga misskötta skolor. Med den nya skollagen från i somras ska samma regler gälla för fristående och offentliga skolor – alla elever ska ha tillgång till skolhälsovård och skolbibliotek. Endast behöriga lärare får tillsvidareanställas, yrkeslegitimation införs och lärare har större disciplinära befogenheter. Skriftliga omdömen och nationella prov i årskurs tre har införts. Nästa höst får eleverna i årskurs sex betyg efter den nya sexgradiga betygskalan A till F.
Forskningsanslagen har ökat, antalet platser på Komvux har minskat.

Än har inte atlantångaren svängt. I internationella undersökningar har matematikkunskaperna försämrats. Och förra året gick nära 12 procent av eleverna ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Det var något fler än valåret 2006.

MATILDA E HANSON

Miljö är inte en valfråga. Det var Fredrik Reinfeldts tydliga budskap i en valdebatt år 2006. Det uttalandet fick han ångra bara några månader efter att han blev Sveriges nya statsminister. Samma år fick Al Gore västvärlden att förstå att människans utsläpp av koldioxid är på väg att påverka klimatet på ett sätt vi inte vill genom sin film En obekväm sanning. Toppolitiker i EU drev på om en gemensam politik för att visa ledarskap i jämförelse med USA. Att då vara Sveriges regeringschef och inte kunna frågan höll inte.

I det läget gjorde Fredrik Reinfeldt sin hemläxa grundligt. Han for till Grönland och såg smältande isar, sjösatte en kommission för hållbar utveckling och definierade klimat som en prioriterad fråga under EU-ordförandeskapet 2009 med sikte på klimatmötet i Köpenhamn. Samtidigt motsatte han sig rejäla järnvägssatsningar och fick motorvägsprojektet Förbifart Stockholm att framstå som ett miljöprojekt, trots att experter är eniga om att det kommer leda till ökade utsläpp.

Fortfarande letar alliansregeringen efter formen för en borgerlig miljöpolitik och bara blygsamma miljösatsningar visar att klimat- och miljöfrågorna har svalnat på regeringens agenda.

SUSANNA BALTSCHEFFSKY