De borgerliga partiernas försvarsförhandlare satt igår kväll i möte med försvarsminister Leni Björklund. På onsdag ska regeringen vara klar med sin proposition för försvaret 2005-2007. Om regeringen och de borgerliga verkligen enas blir det första gången sedan 1958 som en så bred uppgörelse träffas om försvaret.
Fram till igår har regeringen sonderat med sina stödpartier i budgetförhandlingarna, mp och v. Men statsbudgeten hindrar inte regeringen att göra upp över blockgränsen, enligt Försvarsdepartementet.
- Det är klart att det finns ett förhandlingsutrymme. Vi vill ha en bred
uppgörelse, säger försvarsminister Leni Björklunds informationssekreterare Paula Burrau.
Fyra partier är bredare än två?
- Ja, precis. Mer kan jag inte säga, svarar Paula Burrau.
- Min uppfattning är att regeringen av flera skäl är intresserad av en bred uppgörelse, säger Eskil Erlandsson, centern.
Detaljerna i den borgerliga försvarspolitiken hålls ännu hemliga, men SvD kan avslöja huvuddragen. Det finns en grundläggande enighet med regeringen om att ställa om försvaret, men också avgörande skillnader.
”De borgerliga anser att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till EU:s nya stridsgrupper, eller snabbinsatsstyrkor som regeringen kallar dem. De medför både högre militära krav och större kostnader.
”Fyrparti-alliansen har ambitionen att Sverige ska kunna ställa upp en hel EU-stridsgrupp på 1500 soldater 2007-2008, att jämföras med regeringens 1100 soldater. Dessutom anser alliansen att Sverige måste ha kapacitet över för andra, traditionella fredsinsatser.
”De borgerliga vill att militära
resurser ska kunna användas för att avvärja och möta terrorhot.
”Den svåraste frågan är försvarsekonomin. M, fp, c och kd anser att regeringen underfinansierar försvaret och drar ner anslagen för snabbt.
- Även vi tror att det går att göra besparingar, men inte alls i den storleksordningen som Bosse Ringholm och Lars Ohly kommit överens om, säger Jan Björklund, fp.
- Det handlar om försvarsramen - och om att finansiera den, säger Else-Marie Lindgren, kd.
De borgerliga bedömer att kostnaderna blir minst 1,5 miljarder högre än regeringen räknar med. Regeringens slutmål är att spara tre miljarder per år. Det borgerliga förslaget innebär alltså minskade försvarsanslag med 1,5 miljarder kronor, jämfört med dagens idag 41 miljarder. Siffrorna som SvD fått från flera håll vill ingen av förhandlarna ännu kommentera.
”Även de borgerliga måste lägga ner ett stort antal förband, men vilka blir en senare fråga i förhandlingarna.
Under senare år har de borgerliga varit splittrade i försvarsfrågan. Men i den
nya allians-andan är alla uppenbarligen beredda att offra heliga kor.
- Det är motiverat med en bred uppgörelse eftersom vi lägger grunden för ett nytt försvar, säger Gunnar Hökmark (m).
Även miljöpartiet är för en bred uppgörelse, också om den blir dyrare än man kom överens om i budgeten.
- Då får vi försöka med någon liten gummiparagraf, vi har ett öppet förhållningssätt även om budgeten för oss självklart gäller, säger Annika Nordgren Christensen, mp.
De borgerliga partiernas försvarsförhandlare satt igår kväll i möte med försvarsminister Leni Björklund. På onsdag ska regeringen vara klar med sin proposition för försvaret 2005-2007. Om regeringen och de borgerliga verkligen enas blir det första gången sedan 1958 som en så bred uppgörelse träffas om försvaret.
Fram till igår har regeringen sonderat med sina stödpartier i budgetförhandlingarna, mp och v. Men statsbudgeten hindrar inte regeringen att göra upp över blockgränsen, enligt Försvarsdepartementet.
- Det är klart att det finns ett
förhandlingsutrymme. Vi vill ha en bred uppgörelse, säger försvarsminister Leni Björklunds informationssekreterare Paula Burrau.
Fyra partier är bredare än två?
- Ja, precis. Mer kan jag inte säga, svarar Paula Burrau.
- Min uppfattning är att regeringen av flera skäl är intresserad av en bred uppgörelse, säger Eskil Erlandsson, centern.
Detaljerna i den borgerliga försvarspolitiken hålls ännu hemliga, men SvD kan avslöja huvuddragen. Det finns en grundläggande enighet med regeringen om att ställa om försvaret, men också avgörande skillnader.
”De borgerliga anser att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till EU:s nya stridsgrupper, eller snabbinsatsstyrkor som regeringen kallar dem. De medför både högre militära krav och större kostnader.
”Fyrparti-alliansen har ambitionen att Sverige ska kunna ställa upp en hel EU-stridsgrupp på 1500 soldater 2007-2008, att jämföras med regeringens 1100 soldater. Dessutom anser alliansen att Sverige måste ha kapacitet över för andra, traditionella
fredsinsatser.
”De borgerliga vill att militära resurser ska kunna användas för att avvärja och möta terrorhot.
”Den svåraste frågan är försvarsekonomin. M, fp, c och kd anser att regeringen underfinansierar försvaret och drar ner anslagen för snabbt.
- Även vi tror att det går att göra besparingar, men inte alls i den storleksordningen som Bosse Ringholm och Lars Ohly kommit överens om, säger Jan Björklund, fp.
- Det handlar om försvarsramen - och om att finansiera den, säger Else-Marie Lindgren, kd.
De borgerliga bedömer att kostnaderna blir minst 1,5 miljarder högre än regeringen räknar med. Regeringens slutmål är att spara tre miljarder per år. Det borgerliga förslaget innebär alltså minskade försvarsanslag med 1,5 miljarder kronor, jämfört med dagens idag 41 miljarder. Siffrorna som SvD fått från flera håll vill ingen av förhandlarna ännu kommentera.
”Även de borgerliga måste lägga ner ett stort antal förband, men vilka blir en senare fråga i förhandlingarna.
Under senare år har de
borgerliga varit splittrade i försvarsfrågan. Men i den nya allians-andan är alla uppenbarligen beredda att offra heliga kor.
- Det är motiverat med en bred uppgörelse eftersom vi lägger grunden för ett nytt försvar, säger Gunnar Hökmark (m).
Även miljöpartiet är för en bred uppgörelse, också om den blir dyrare än man kom överens om i budgeten.
- Då får vi försöka med någon liten gummiparagraf, vi har ett öppet förhållningssätt även om budgeten för oss självklart gäller, säger Annika Nordgren Christensen, mp.
