Gunilla Carlsson, m, inledde riksdagens säkerhetspolitiska debatt med att påpeka det unika i att ingen ännu visste hur kvällens omröstning om försvaret skulle sluta.
– Regeringen är totalt oförmögen att bygga breda och stabila allianser. Så kan inte de bärande delarna i säkerhetspolitiken hanteras.
- Det är en dramatisk säkerhetsförlust när vår försvarspolitik ska vila på ett kommunistiskt vänsterparti, ansåg Holger Gustafsson, kd.
– Två EU- och försvarsfientliga partier sätter dagordningen. Regeringen säljer ut vår säkerhetspolitik, sade Else-Marie Lindgren, kd. Hon påpekade att Sverige har lovat Norge och Finland att ställa upp med EU-trupp. Men vänstern och miljöpartiet har inte finansierat truppen vilket är oansvarigt – kan grannländerna lita på Sverige?

Cecilia Wigström fp angrep regeringen för att hymla om EU:s försvar och ansåg att Sverige skulle ta steget fullt ut bli Natos 27:e medlem.
– Vilket alliansfritt land som ställer om hela sitt försvar för att ingå i EU:s snabbinsatsstyrkor? Vilket alliansfritt land samarbetar och övar så mycket med Nato och är ute på fältet i Afghanistan och i Kosovo?
Även Alice Åström, v, ansåg att regeringen bundit sig att hjälpa andra EU-länder men drog motsatt slutsats:
– Vänsterpartiet är oerhört stora motståndare till militariseringen i EU som utvecklas till en försvarspakt och militärallians, sade Åström och anklagade regeringen för att mörka samarbetet med EU och Nato.

Utrikesutskottets ordförande Urban Ahlin s, angrep vänsterpartiet för att tro på ”plakatpolitik här hemma” istället för samarbete mellan demokratier. Något linjebyte var det inte, försäkrade han.
– Den militära alliansfriheten har tjänat Sverige väl och kommer att tjäna Sverige väl, sade Urban Ahlin.
De borgerligas kritik är enligt Ahlin överdriven, i stort är man överens. I försvarsfrågan skiljer det bara några hundra miljoner år 2005, det är mest buller och bypolitik om nedlagda förband.
Eskil Erlandsson, c, frågade EU-motståndarna i miljöpartiet varför de nu stödjer en svensk EU-stridsgrupp på 1100 man:
– Är statsministerns lockrop om framtida ministerposter så starkt att ni kan sälja er själ?
– Om någon ändrat politik är det regeringen, sade Lars Ångström, mp. EU-stridsgruppen ska enligt honom främst ses som ett bidrag till FN.

Regeringens båda stödpartier mp och v föll sedan i gräl om vem som släppt kravet på att FN-mandat ska gälla när svensk trupp sänds iväg.
– Det luktar populism, vänstern har ju redan 2003 gått med på detta, sade Lars Ångström.
– Är det något parti som är populistiskt är det Lars Ångström och miljöpartiet, svarade Alice Ångström.
Till webben:
Debatten fortsätter med livliga replikskiften. Klockan 13 hade tio talare hunnit hålla sina anföranden – totalt är 63 talare anmälda. Det betyder att voteringen om säkerhetspolitiken och försvaret inte blir tidigast sent ikväll.