När budgeten presenterades var det både hängslen och livrem som gällde för Borg och resten av regeringen. För vem vill stå med byxorna nere om det blåser till från en global ekonomisk kris?

Den internationella ekonomiska oron slår direkt mot ett exportberoende land som Sverige. Därför ser regeringen en tillväxt som bromsar in kraftigt nästa år. Från årets tillväxt på 4,1 procent (som är bra) till nästa års 1,3 procent (som inte är bra).

Bland ekonomiska bedömare är regeringen inte ensam om att se en kraftig inbromsning nästa år. Regeringens prognos för tillväxten tillhör dock de mer pessimistiska.

Å andra sidan ser regeringen att det blåser över. Under de kommande år som prognosen omfattar (2013–2015) bedömer regeringen att tillväxten håller sig uppemot 4 procent.

Det är en optimistisk bedömning. Det tycker de flesta bedömare.

Även om regeringen är optimistisk i sitt huvudscenario ligger alla risker på nedsidan. Det är klart större sannolikhet för att det går sämre än bättre.

Det finns också ett alternativscenario i budgeten med en svagare internationell utveckling. I det sänker Riksbanken styrräntan till 0,5 procent till årsskiftet och vidare till 0,25 procent 2012.

I detta scenario sjunker BNP med 1,5 procent nästa år för att sedan stiga 2013.

Det är detta skräckscenario som Anders Borg har i bakhuvudet när han ser bekymrad ut och pratar om säkerhetsmarginaler. När regeringen pratar om att skydda välfärden, att ha pengar kvar om det värsta händer, är det hösten 2008 man tänker på.

Då blev det akut stopp i det finansiella systemet. Det blir det kanske inte nu men hotande statsbankrutt för Grekland får hela europrojektet att vackla.

Dessutom har världens största ekonomi USA svårt att få till politiska beslut som minskar deras ekonomiska obalanser.

Om spänningarna i banksystemet förvärras vill regeringen ha handlingsutrymme. Det utrymmet består av överskott i de offentliga finanserna och en förhållandevis låg statsskuld.

Även om svenska banker bedöms ha bra kapitaltäckning räcker inte det, menar Anders Borg. Därför kommer regeringen att kräva högre kapitaltäckningskrav för bankerna. Högre än de så kallade Basel III-reglerna.

Även om bankerna skriker som stuckna grisar när kravet på högre kapitaltäckning nämns går regeringen vidare med det. Det handlar om att minska riskerna för bankerna och att skydda skattebetalarnas pengar.

Regeringen räknar med överskott i budgeten under kommande år, trots att det blir låg tillväxt 2012.

Sverige är faktiskt det enda EU-land som beräknas gå med överskott både 2011 och 2012.

Det är också grunden till den kritik som riktas mot regeringen. De satsar 15 miljarder kronor 2012, bland annat på infrastruktur och arbetsmarknadsåtgärder.

Men i den låga konjunktur som bedömare ser framför sig borde regeringen satsa mer, lyder kritikernas uppmaning. Chefen för Konjunkturinstitutet, Mats Dillén, har upprepade gånger påpekat att regeringen borde satsa dubbelt upp, det vill säga 30 miljarder kronor.

Men så blir det inte. Regeringen bygger skyddsvallar för det som kan komma i värsta fall. Den försiktigheten verkar också uppskattas av svenska folket där regeringen vänt uppåt i opinionsundersökningarna.

För säkerhets skull skickar Anders Borg med en indirekt uppmaning till Riksbanken att sänka styrräntan.

Sedan tidigare ligger marknaden (i form av olika terminskontrakt) klart lägre i sin prognos för styrräntan än Riksbanken gör. Nu ansluter Anders Borg till den bedömningen.

Anders Borg räknar med att styrräntan sänks i början av nästa år och att den sedan fortsätter ligga på låg nivå flera år framåt. Det är goda nyheter för bolånetagarna.