- Den ger oss de skyddsvallar och den trygghet vi behöver, sade finansminister Anders Borg om sin lunta i blågula band när han gick bort mot riksdagen.
Några skattesänkningar blir det inte på länge.
Regeringen räknar med att BNP-tillväxten faller skarpt, från 4,1 procent i år till 1,3 procent nästa år. Det ekonomiska läget präglas av skuldkrisen i Europa, sade Anders Borg på en pressträff i förmiddags.
- Den hänger över Sverige, sade Borg.
Om skuldkrisen förvärras kan det leda till ”omfattande skadeverkningar” för svensk ekonomi - och nu måste regeringen ”bygga skyddsvallar”, enligt Borg.
- Får vi en mer allvarlig ekonomisk utveckling. . . I det läget måste vi ha handlingsmarginaler för att kunna agera med kraft.
Regeringen anser att de flesta reformambitionerna kan genomföras och räknar i turordning upp ett femte steg i jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, höjd gräns för statlig inkomstskatt och fortsatta förbättringar av företagsklimatet.
Men enligt Anders Borg blir det inga breda inkomstskattesänkningar 2013 heller med dagens prognoser.
Robert Bergqvist, chefsekonom på bankkoncernen SEB, tycker att regeringens BNP-prognos är märklig.
- Jag skulle betrakta den ekonomiska prognosen som optimistisk. Vi får ett riktigt svagt lågkonjunkturår 2012 men 2013 och 2014 ser ut att bli högkonjunkturår för Sverige. Ur det perspektivet kan jag inte förstå regeringens dysterhet.
Hans teori är att regeringen försöker skapa ett krismedvetande, kortsiktigt, men samtidigt inte stänga dörren för framtida reformer.
- Prognosen för 2013 (3,5 procent) är en konsekvens av att arbetslösheten ska ner till 5 procent 2015-16 och då måste BNP växa med 3,5 procent. Det är alltså snarare en kalkyl än en prognos, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson.
- Jag tycker att det finns en viss manodepressivitet i prognosarbetet som faktiskt inte gynnar den ekonomiska politiken och det är ganska allvarligt.
- Det finns mycket som talar för att när vi får en nergång så får vi sedan en återhämtning, replikerade Borg under budgetpromenaden.
Medan Riksbanken har flaggat för fortsatta räntehöjningar räknar regeringen i budgeten med att reporäntan sänks till 1,5 procent i början av 2012. Först i slutet av 2013 väntas räntan börja höjas igen.
- Budgeten är ett steg i rätt riktning, men vår uppfattning är fortfarande att svensk ekonomi skulle behöva en mer expansiv finanspolitik än vad som förs i dag, säger Mats Dillén, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.
Regeringen föreslår ett arbetsmarknadspaket på 8,1 miljarder kronor för 2012-2014. Bland annat ska arbetsförmedlingen stärkas med 1,2 miljarder nästa år. ”Sysselsättningen bedöms i princip vara oförändrad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013”, skriver regeringen i finansplanen.
I budgeten ingår åtgärder för 15 miljarder kronor för 2012 och 17,3 miljarder 2013, till stor del tillfälliga efterfrågestimulanser. Många av förslagen har presenterats tidigare, som sänkt restaurangmoms, infrastruktursatsningar och hjälp till hushåll med lägst inkomster.
Annika Winsth, chefekonom Nordea, tycker att sifferunderlaget i budgeten ser rimligt ut men tror att satsningen på sänkt restaurangmoms är fel.
- Det är en ganska dyr och inte särskilt effektiv åtgärd, säger hon.
Anders Borg sade i dag sänkningen väntas skapa cirka 3 500 jobb i sektorn.
Fler siffror ur regeringens finansplan:
*Konsumentpriserna väntas öka med 3,0 procent i år, 1,2 procent 2012 och 1,8 procent 2013. Lönerna bedöms öka med 2,7 procent 2011, 2,9 procent nästa år och 3,1 procent 2013.
*Arbetslösheten väntas uppgå till 7,5 procent i år, 7,8 procent 2012 och 7,7 procent 2013, enligt finansplanen i budgetpropositionen. Jämfört med finansdepartementets bedömning den 26 augusti är prognoserna oförändrade.
*Överskottet i de offentliga finanserna beräknas raderas ut nästa år. Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas, i procent av BNP, uppgå till 0,1 procent i år, 0,0 procent 2012 och 0,7 procent 2013.
