Anders Borgs tid som finansminister har präglats av en ekonomisk berg och dalbana. Men nu menar han att Sverige är på väg uppåt igen, ur den lågkonjunktur som kom i kölvattnet av finanskrisen. Prognosen för tillväxten revideras upp. BNP växer med 3,3 procent i år, det är 0,8 procent högre än den tidigare bedömningen.

– Vi är väldigt mycket i en styrkeposition, påpekar Anders Borg och hänvisar till att Sverige är det enda land i EU som bara har behövt öka statsskulden på marginalen under krisåren.

Mellan 2007 och 2011 har Sveriges statsskuld ökat med 1,7 procent. Ett av EU:s sorgebarn, Storbritannien, har under samma tid ökat sin statsskuld med 42,2 procent.

Nästa år hamnar de offentliga finanserna på plus. Enligt Anders Borg medför det att det för 2011 finns ett ”visst” utrymme för ekonomiska reformer nästa år, det handlar om cirka tio miljarder kronor.. Ett större utrymme för satsningar kommer först i slutet på nästa mandatperiod då överskottet beräknas landa på 2,6 procent. Då bedömer finansministern att reformutrymmet blir cirka en halv till en procent. Samtidigt påminde han om att det behövs säkerhetsmarginaler. Prognoserna är osäkra.

– Man kan säga att vi har pengar men vi får inte använda dem. Vårt sparande stiger till 2,6 procent men kom ihåg att våra prognosfel genomsnittligt är 2 procent.

När det gäller arbetslösheten ligger den kvar på en hög nivå, i år 8,9 procent. Finansministern räknar med att i slutet av nästa mandatperiod, 2014, så kommer den att vara nere i 6 procent.

– Vi ligger nu på en sysselsättningsnivå som är 100 000 högre än 2006. Arbetsmarknaden har utvecklats påtagligt mycket bättre än vad vi hade räknat med.

Finansministern understryker flera gånger hur osäker framtiden är. Det måste därför finnas fallhöjd i de offentliga finanserna. Det kräver ”disciplin, regler och ansvar” när det gäller statsfinanserna.

– De internationella riskerna gör att det kan finnas behov av att ha krut kvar, säger Anders Borg.