För tio år sedan träffade 44-åriga Eva Brodin Kjeller sin man Anders Brodin och fick två barn på köpet – en treåring och en sexåring.

– Jag gick från singel till tvåbarnsmamma över en helg, säger hon med ett skratt.

Redan när vi talades vid i telefon före intervjun gjorde Eva klart att hon inte är rätt person för en styvfamiljsproblematikartikel. Hon älskar sitt familjeliv. Som weekendresan hon och styvdöttrarna, nu 13 och 16, gjorde till London för ett par veckor sedan.

– Det var bara jag och tjejerna och vi hade så himla kul! Det fick mig att tänka på att det är en ynnest att få leva med dem och att se dem växa upp. Så kände jag inte under det första året. Då handlade det mer om huruvida jag skulle klara av situationen överhuvudtaget.

Skillnaden mellan att vara mamma och bonusmamma ligger enligt Eva mest i att det är de biologiska föräldrarna som har det ekonomiska och juridiska ansvaret för barnen.

– I vardagssituationer har jag och barnens mamma inte så olika roller, vi tjatar om att plocka upp strumpor och tröstar om någon är ledsen. Men jag är mer som en moster eller en dagisfröken, jag har en nära relation till barnen, men när det blir problem ropar jag på deras pappa.

Själv har Eva valt att inte föda barn. Hon och maken pratade mycket om fler barn när de varit ihop i några år, men kom fram till att de var nöjda som det var.

– Biologiska mammor i bekantskapskretsen kunde inte riktigt förstå mig. De frågade mig hela tiden om jag inte skulle skaffa barn snart. ”Men jag har ju barn”, sa jag. Det räknades liksom inte.

Evas mamma växte upp med en styvmor som inte heller fick egna barn.

– I vår släkt är den som tar hand om barnen en förälder, inte den nödvändigtvis den som föder barnen.

Döttrarna bor hos Eva och Anders varannan vecka och de år mors dag infaller på ”deras” vecka brukar de påminna barnen om att uppvakta sin mamma. Barnen brukar dock inte fira Eva på mors dag. I stället uppfann Evas familj ”plastmors dag”, som alltid infaller söndagen efter mors dag.

Eva kände i början ett behov av att hitta likasinnade och fann då föreningen Styvmorsviolen. Hon tyckte dock att forumet handlade för mycket om problemen och för lite om lösningarna. Jakten på dessa lösningar blev en bok, ”Familjen Hoppsan - tips & råd till styvfamiljen”, som hon skrev tillsammans med fem andra styvmammor.

– Jag kan verkligen rekommendera styvfamilj. Ena veckan lever vi familjeliv, den andra veckan finns det extra tid för sig själv och för relationen.

Ytterligare en skillnad mellan att vara bonusmamma och biologisk mamma, är att den förstnämnda förlorar barnen om det tar slut med barnens far. Blir man en före detta bonusmamma då?

– Jag har svårt att föreställa mig en tillvaro utan barnen, men frågan är ju hur många föräldrar ett barn ska behöva förhålla sig till. En gång när jag och maken grälade när barnen var små, sa ena dottern ”nu får ni bli sams för om ni skiljer er måste jag bo på tre ställen”. Så funkar det ju inte, men ändå - det kändes fint att hon uppgraderat mig till äkta förälder.