Det är första gången enskilda beståndsdelar i maten kunnat knytas till en direkt genpåverkan och canceruppkomst.

Förklaringen till den uppseendeväckande genupptäckten är alltså det som kallas fytoöstrogener. Det är naturliga ämnen som liknar det kvinnliga könshormonet östrogen och som bildas i många växter och livsmedel till exempel soja, alla sorters bönor, bär och nötter. Fytoöstrogenerna har blivit en allt hetare kandidat inom cancerforskningen främst som ett skydd mot de två stora cancersjukdomarna, tumörer i bröst och prostata.

Det viktigaste underlaget för dessa förhoppningar är en upptäckt som gjordes 1996 av svenska forskare vid Novum forskningsby i Huddinge under ledning av professor Jan-Åke Gustafsson. De kunde slå fast att det ”vanliga” kvinnliga könshormonet östrogen har ett andra mottagarämne - receptor - med namnet er-beta. Tidigare var det en självklarhet att östrogen bara hade en enda receptor (er-alfa).

Den efterföljande forskningen har nu visat att fytoöstrogenerna i maten framför allt binder sig till den ”svenska” er-beta och därigenom sannolikt står för de ”goda” effekterna av östrogen, som att skydda mot cancer. Hormonets ”onda” egenskaper däremot förmedlas sannolikt via er-alfa.

I början av 2006 rapporterade svenska forskare vid institutionen för epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet i Stockholm att fytoöstrogener i kosten, främst via bönor, minskade risken för prostatacancer med 26 procent. De fick fram siffrorna genom att jämföra 1 499 nyinsjuknade patienter med 1 130 friska män via bland annat enkäter om deras matvaror.

Nu dessa forskare gått vidare och detaljstuderat den gen som producerar den ”svenska” receptorn er-beta eftersom denna kopplats just till fytoöstrogenerna.

- Vi tog blodprov på drygt 2 000 av männen och analyserade genen för er-beta som ligger på kromosom 14, berättar Maria Hedelin som leder forskargruppen.

Speciellt letade forskarna efter skillnader i den aktuella genen mellan olika individer. De lyckades ringa in fyra sådana karaktäristiska skillnader och bland dem peka ut en som speciellt viktig.

- Ungefär 42 procent av våra män bar på just denna förändring, säger Maria Hedelin. För de män som hade denna speciella genegenskap och som åt mycket fytoöstrogener minskade risken för prostatacancer med 60 procent, men inte för de tre andra genvarianterna och inte för dem som åt små mängder fytoöstrogener.

Slutsatsen blir alltså att risken för prostatacancer kopplats till en samverkan mellan kosten - fytoöstrogenerna - och en speciell egenhet på gennivå, vilket är en stor framgång. Under flera år har forskare jagat liknande DNA-samband för att försöka förklara kostens betydelse inte bara för cancer utan också andra sjukdomar.

Enligt Maria Hedelin är en självklar fortsättning att undersöka är hur spridd denna genegenskap är i olika befolkningar och om denna upptäckt kan förklara de stora skillnaderna i förekomst av prostatacancer i olika världsdelar. Asien ligger i botten medan USA och västvärlden har höga siffror. Svarta män till exempel i USA har betydligt större risk att insjukna än vita män.

Fler läkemedelsföretag arbetar också med att ta fram läkemedel baserade på er-beta-effekter till exempel mot prostatacancer.

- Glädjande utveckling, kommenterar Jan-Åke Gustafsson. Det bör kunna leda till praktiska tillämpningar tämligen snabbt.