Numera har lantbrukaren Håkan Eriksson på Wiggeby gård på Färingsö i Mälaren koll på gödselgivorna. På ett och samma fält kan betingelserna variera så mycket att det i ena änden går åt 200 kilo gödsel, medan 120 kilo är absolut max i den andra.

Det tackar han tekniken för.

– N-sensorn är absolut den bästa tekniska investering jag har gjort någonsin, berättar han för miljöminister Andreas Carlgren som besöker gården för att titta på olika metoder för minskade utsläpp.

N står för kväve och den maskin Håkan Eriksson beskriver scannar av grödorna så att han under gång på åkern får information om gödselbehovet.

Miljöministern räknar med kritik för skrivelsen till riksdagen som handlar om hur Sverige ska klara åtagandena för minskad övergödning i Östersjön enligt den så kallade Baltic sea action plan. Sverige ska minska kväveläckaget med 16 500 ton och fosfor med 280 ton till 2016.

Regeringen pekar ut lantbruket som den part som måste minska sina gödande utsläpp radikalt, lika mycket på bara de kommande åren som de har gjort hittills de senaste tio-femton. Och det ska ske på frivillig basis.

I skrivelsen finns inga bindande regler, lagförslag eller nya utsläppsgränser. Däremot finns en fet morot på 800 miljoner kronor per år, ett resultat av svenska förhandlingar med EU för att pengar i landsbygdsprogrammet ska få användas till vattenvårdande åtgärder.

– Lagkrav låter kortsiktigt så kraftfullt. Men det riskerar bli som att pissa på sig, skönt först men kallt efter ett tag. Nu kan vi använda landsbygdprogrammet maximalt för Östersjöarbete. Lägger vi till svenska lagkrav går det inte att använda pengarna fullt ut, säger Andreas Carlgren.

Pengarna ska främst gå till rådgivning hos lantbrukare, i linje med LRF:s pågående projekt ”Greppa näringen”. Även anläggning av skyddszoner, våtmarker och fosfordammar platsar för bidrag från programmet.

Världsnaturfonden, WWF är kritisk till bristen på lagkrav.

– Det ger inte vad som krävs och resultatet går inte att följa upp, säger Lennart Gladh vid WWF.

Han beklagar att en detaljerad lista har tagits bort ur skrivelsen. Listan visade i siffror vad olika åtgärder inom jordbruket leder till, vad de ger och vad de kostar.

– Jordbruksdepartementet har vägrat ta med den. Hur ska man följa upp nu när det inte finns någon åtgärdsplan, undrar Lennart Gladh.

Professor Fredrik Wulff vid Stockholms universitet konstaterar att en massiv omställning krävs av det svenska jordbruket.

– Jag tror att det måste vara mer tvingande krav. Svinstallar kan förses med reningsverk, teknologin finns. Men svenska bönder vill inte investera, för då ökar priset på bacon, säger han.

Däremot är Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF, Lantbrukarnas riksförbund, LRF, nöjd med att slippa lagkrav och glad över att fokus ligger på landsbygdsprogrammet:

– Minimisiffran för vad vi ska klara är hög, och maxsiffran är väldigt svår för oss att nå. Vi har varit rädda för att förlora i konkurrenskraft med ytterligare tuffa krav.