I dag tas bara DNA-prov på personer som döms till mer än två års fängelse. Men Justitiedepartementet ser just nu över polisdatalagen.
- Min inställning är att vi ska undersöka möjligheterna till en utvidgning, till exempel att kunna sänka gränsen från två till ett år. Det är ett viktigt brottsverktyg för polisen och det kan göra det lättare för en oskyldig person att inte dras in i en rättsprocess, säger Thomas Bodström.

Han betonar att ställningstagandet inte har något samband med mordet på Anna Lindh.
- Det är viktigt att man inte fattar beslut om lagändringar när man påverkas av starka känslor. Det här arbetat har redan påbörjats, säger han.
Rikskriminalens chef Lars Nylén vill gå mycket längre än justitieministern.
- Det rimliga vore att använda samma kriterier som för tagande av fingeravtryck, säger han.
I dag tas fingeravtryck på alla som häktas och på anhållna som inte vill uppge sin identitet. Polisen får i vissa fall även ta fingeravtryck på gripna, om det misstänkta brottet kan leda till
fängelse.
Dansk Folkepartis partiledare Pia Kjaersgaard tycker att alla danskar borde registreras i polisens DNA-arkiv.
Justitieminister Thomas Bodström avvisar bestämt det danska förslaget.
- Det kommer inte att ske i Sverige. Det är oerhört integritetskränkande. Vi ska komma ihåg att DNA från oss alla finns i alla möjliga olika sammanhang. Det skulle få förödande konsekvenser för alla möjliga människor som har varit på olika platser.

En av riskerna, menar han, är att DNA innehåller så mycket annan information.
- Det finns en potential att kunna se ärftliga sjukdomar, föräldraskap och annat. Med ett sådant gigantiskt register där alla människor finns med är risken stor att det missbrukas, säger han.
Men Lars Nylén tycker att den risken är överdriven. Han jämför med sjukvården, där det redan i dag finns mängder av DNA-prover som förvaras för framtida forskning.
- Jag tror att man kan kringgärda det med säkerhet som gör att man vinner det man vill och minimerar riskerna, säger han.