- Skolan är obligatorisk och man undrar hur man kan göra undantag för barn som är omhändertagna, säger Barnombudsman Fredrik Malmberg.

Han kräver nu att alla omkring 440 HVB-hem i landet granskas, utöver omedelbara åtgärder.

Samtidigt som Skolinspektionen släppte sin rapport på måndagen skickade Barnombudsmannen och Bris ut en folder till alla HVB-placerade barn och personal som jobbar med dem om vilka rättigheter barnen har, vad vuxna får göra mot dem och vart de kan vända sig.

- Kommunerna ska informera barnen, men det fungerar inte, säger Malmberg.

Skolinspektionen fann att det bara var ett av 31 HVB-hem som undervisade i alla ämnen och gav eleverna tillräcklig undervisningstid. Ett exempel är en elev som åldersmässigt tillhörde årskurs 7, som inte varit i skolan sedan årskurs 2, men som bara fick undervisning åtta timmar i veckan.

Studien avser de 114 barn som vid granskningen inte ansågs kunna få undervisning på skola, barn som har stora problem och ofta kommer från miljöer med kriminalitet och droger.

HVB-hemmen är ofta små institutioner som knappast har de skolförutsättningar som barnen behöver, enligt inspektionsdirektör Marie-Hélène Ahnborg. Men då ska de inte undervisa, anser hon.

Enligt Ahnborg tar kommunernas skolnämnder ofta beslut om sådan särskild undervisning på alltför bräcklig grund.

Kommunikationerna mellan socialtjänst, som ansvarar för behandling, och skolförvaltning är ofta dålig, säger hon.

- Man skulle komma mycket längre om man samverkade, om man såg undervisningen som en del av behandlingen.

Kommunernas samarbetsorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting, meddelar med anledning av rapporten att man under året ska ta fram en checklista som stöd för kommunerna vid upphandling av HVB-hem.