Redan i somras märkte intresseorganisationen Svensk Handel av en ökning av antalet klagomål från företag som mottagit bluffakturor. I oktober skrev SvD.se om blufföretaget E-niro emphas, vars logotyp liknar det seriösa företaget Eniro. Fifflarna tjänade pengar på att göra massutskick av falska fakturor till företag runt om i landet. Vissa synade bluffen, andra gick i fällan och betalade beloppet på cirka 3 000 kronor.

Sedan dess har situationen förvärrats ytterligare och polisen har därför tvingats vidta åtgärder i form av ett nytt projekt, som syftar till att minska antalet fakturabedrägerier.

I september fick polisen in hundra anmälningar om dagen, vilket kan jämföras med ”normala” 5-10 anmälningar i veckan.

– Massutskick av bluffakturor verkar vara lönsamt och vi är tvungna att hitta ett motmedel, säger kriminalkommissarie Matts Norling.

Åtta personer ska på heltid arbeta med fakturabedrägerier. Styrkan är baserad i Stockholm och kan komma att utökas när det exempelvis blir aktuellt med förhör, berättar Matts Norling.

2 000 ärenden med drabbade runt om i landet ligger och väntar på utredarna. Projektet väntas pågå fram till sommaren.

Till en början handlar det om att katalogisera fallen och identifiera huvudaktörerna. Men det är lättare sagt än gjort. Blufföretagen byter namn och firmatecknare efter några månader. Organisationsnumret förblir detsamma.

– Aktörerna som var aktiva för ett halvår är inte längre det, säger Matts Norling och menar att detta försvårar polisens arbete.

Ofta använder sig blufföretagen av en så kallad målvakt, en person som får betalt för att stå som firmatecknare och/eller upplåta sitt bankkonto.

– I vissa fall vet inte målvakterna vad är inblandade i. I andra fall bryr de sig inte. Vårt huvudmål är dock inte att ta in dessa personer utan vi vill ha tag på personerna som ligger bakom verksamheten.