Den 30 juni upphör värnplikten efter 109 år. I en jättekampanj som kostar 25 miljoner kronor startar Försvarsmakten nu arbetet med att rekrytera anställda soldater och sjömän.

I helsidesannonser, på affischtavlor och i tv-reklam ställer försvaret frågan: ”Har du det som krävs?” Vad som krävs av de sökande visas i filmsekvenser i tv och på Försvarsmaktens hemsida.

En film om att ”Värna Sveriges gränser” är daterad ”Ronneby 06.52” . I en mörk stridsledningscentral blinkar hotande röda ekon på radarskärmarna. Sirener tjuter och piloter att rusar ut till sina Gripen-plan. Men det är något konstigt med filmen.

–Jag känner inte igen bilderna från något system för flygstridsledning i Försvarsmakten, säger major Peter Neppelberg, ansvarig för stridsledningssystemen till SvD.

Förklaringen är att radarskärmarna är en kuliss. Filmen är inte inspelad i Ronneby – utan i Kapstaden. Soldaterna och piloterna är sydafrikanska skådespelare som dragit på sig svenska uniformer. Flygplanen är inklippta – hela filmen är en bluff.

–Vi skulle aldrig få tillstånd att fotografera i en stridsledningscentral därför att det är hemliga utrymmen, förklarar marknadschef Fredrik Swahn vid Försvarsmaktens informationsstab för SvD.

Men det är inte korrekt. Försvarsmakten har gjort egna filmer och presentationer av sina centraler. Även SvD fotograferade i marinens central på Muskö så sent som i höstas. Radarskärmarna är skrotade sedan åratal och stridsledning bedrivs i ljusa lokaler med datorskärmar och utan sirentjut – en ganska odramatisk verklighet långt från informationsfilmen.

Ronneby-filmen och två andra filmer väcker kritik både inom och utom försvaret. Mats Ekdahl har lång erfarenhet av reklambranschen och har varit chefredaktör för dess tidning Resumé. Under åren 2003–2008 var han generaldirektör för Styrelsen för psykologiskt försvar. Ekdahl jämför försvarets filmer med Bruce Willis (actionskådespelaren från filmer som Die Hard).

–Man kör med Bruce Willis-sekvenser för att visa upp en häftig verksamhet och locka med jobb. Men detta gäller unga människors yrkesval inför insatser som ytterst kan gälla liv eller död. Man får inte använda reklamtrick i så allvarliga frågor.

Mats Ekdahl vänder sig även mot kampanjens värderande påståenden som: ”Din kollega kan leva med att Sverige kränks”, ”Din mamma tycker inte att vår demokrati måste skyddas”. En myndighets information kan inte genomföras som ett företags säljreklam, anser han.

–Reklamens medel måste av en stor statlig myndighet användas med samhällsansvar. Detta ger ett lättsinnigt och ansvarslöst intryck. Det är för stora reklampengar och alltför svåra sakfrågor för att hantera på detta sätt. En kampanj måste vara glasklar. Denna är luddig, utan röd tråd och med tankekullerbyttor rakt igenom, säger Mats Ekdahl.

–Vi är många i Försvarsmakten som tycker att kampanjen är obegriplig. Då har vi fått svaret att vi inte ska begripa eftersom vi inte tillhör målgruppen under 25 år, säger en officer som tidigare arbetat med rekrytering.

SvD:s enkät här ovanför tyder på att inte heller kampanjens målgrupp, ungdomarna, förstår budskapet. Försvarsmakten svarar att det viktiga är att sprida kunskap och väcka debatt om verksamheten.

–Vi har ingen ambition att skildra verkligheten till hundra procent. Det är inte så man producerar reklamfilm. Det viktiga är att tittare får en känsla som överensstämmer med verkligheten, förklarar Fredrik Swahn.

Men ingen av filmerna stämmer. Försvaret jagar pirater i Adenviken i felaktig båttyp utan örlogsflagg eller EU-symbol. En katastrofbrand i ”Jämtland 22.37” släcks i ett sydafrikanskt landskap.

–Det är sydafrikanska skådespelare för att man ska få en bra, trovärdig effekt, säger Swahn.

Att spela in i Sydafrika sägs ha varit billigare – trots att Försvarsmakten har egna professionella filmteam ute vid frontlinjen under sina insatser. Det är enheten Combat Camera med tiotalet medarbetare som levererar filmer av hög klass. Men dessa har enligt Swahn inte rätt kvalitet.

–Det här är som att spela in vilken film som helst – som man gör i fiction.

Men soldaterna ska ju inte anställas i fiction utan i verkligheten?

–Filmerna visar hur insatserna ser ut på ett realistiskt sätt, svarar Fredrik Swahn.

–Det är i varje fall inte vår verklighet, säger en officer med bred erfarenhet av insatser både i Sverige och utomlands.