Det är utan tvekan en av medicinhistoriens mest segdragna och aggressiva konflikter: motsättningarna mellan de som anser att blodfetterna, kolesterolet, påverkar risken för hjärtsjukdomar och de som förnekar detta. Och de som är för eller emot behandling med hjälp av statiner.
Idag finns ett massivt stöd för kolesterolteorierna och för statinbehandling bland läkare, forskare, myndigheter som läkemedelsverk och livsmedelsverk och inte minst berörda läkemedelsföretag som tjänat miljarder på dessa storsäljande medel.–Visst, totalt förvirrande. Vad ska patienterna tro?
Inger Ros på Hjärt- och lungsjukas riksförbund.
Men nu ska Läkemedelsverket, sannolikt under nästa år, utarbeta nya rekommendationer för statinbehandlingen.
–Bra att Läkemedelsverket tar upp frågan igen, men det behöver i och för sig inte betyda så stora förändringar, säger professor Tore Scherstén, medlem i kritikergruppen.
I över trettio år har det funnits en högljudd och synnerligen envis skara kritiker. Från början kallade de sig kolesterolskeptikerna och de utgjorde ett ständigt återkommande inslag i dåtidens stora internationella hjärtläkarkongresser.
En grupp i Sverige med skiftande bakgrund har varit aktiva med Lundaläkaren Uffe Ravnskov i täten. De driver numera kampen främst via debattartiklar. Temat är nu för tiden mindre kritik av själva kolesterolteorierna. Istället dominerar två parallella spår, nämligen fördömanden av statinbehandling riktad främst mot Läkemedelsverket och kritik mot fetteorierna i kosten med Livsmedelsverkets kostrekommendationer som viktigaste måltavla. Det är denna grupp som framgångsrikt drivit det som kallas LCHF (låga kolhydrater och höga fetter) i kosten.
Självklara motståndare är också forskare och läkare inom det medicinska etablissemanget som har en annan uppfattning. Den polemiska tonen är oftast högt uppskruvat.
Nu har kontroversen flammat upp igen. Utgångspunkten är en rapport som publicerades i januari om statinbehandling av det välrenommerade Cochraneinstitutet – ett nätverk av forskare med synnerligen högt anseende som analyserar forskningsrapporter.
Blodfetter
För höga blodfetter (hyperkolesterolemi) anses föreligga när det totala kolesterolet i blodet överstiger 5 millimol per liter blod. Förekommer hos cirka 70 procent av alla mellan 30 och 50 år och hos 90–95 procent av dem mellan 50 och 70 år.
• Gränsen för det onda LDL-kolesterolet över 3,0 millimol per liter.
• För så kallade triglycerinder under 1,7 millimol per liter.
• För det goda HDL-kolesterolet över 1,0 millimol per liter för män och över 1,3 millimol per liter för kvinnor.
Svaret från de många professorerna säger tvärtom att rapporten visar på goda effekter av statinbehandling bland annat på dödlighet och hjärtinfarkter. Någon ökning av svåra biverkningar hade inte heller upptäckts i studien.
–Visst, totalt förvirrande, säger Inger Ros på Hjärt- och lungsjukas riksförbund. Vad ska patienterna tro?
Lennart Forslund på Läkemedelsverket håller med om att de skilda budskapen skapat oro:
–Både receptförskrivande läkare och patienter har hört av sig till oss och är konfunderade, säger han.
Verkets rekommendationer för blodfettbehandlingen från 2005–06 står ännu fast.
Anledningen till att Läkemedelsverket nu ska utreda statinerna har inget med den infekterade debatten att göra.
–Orsaken är att så många år hunnit gå med de nuvarande riktlinjerna. Mycket har hänt sedan dess och vi behöver utvärdera till exempel ny forskning, bland dem den nu aktuella Cochranerapporten.
Förebyggande statinbehandling diskuterades också på de svenska hjärtläkarnas årliga vårmöte i Örebro i förra veckan.
–Cochrane manar till försiktighet med att ge statiner till friska personer med låg hjärtrisk, säger professor Peter M Nilsson från Malmö. Det finns all anledning att tänka på det och att diskutera detta med patienterna. Det blev vårt viktigaste råd till landets läkare.










