Hon var i 20-årsåldern, hade precis kommit till Sverige och var nöjd med att leva i ett land där hon som kvinna och som männi­ska skulle få ha sin egen frihet. När Sophias släkt så ville att hon skulle träffa en man som släkten hade sett ut till henne tvekade hon.

Efter mycket övertalning gick hon ändå med på att träffa mannen i hans hemland.

–Jag berättade för min familj att jag inte ville gifta mig eftersom jag inte hade några känslor för honom. Till slut gick jag med på att förlova mig och redan då började han utöva sin makt som make. En vecka senare gifte vi oss, säger hon.

Bröllopet hölls på ett hotell och det var i ett av hotellrummen som brudens oskuld skulle tas. Under vigseln tänkte Sophia en del på hur det skulle gå, om det skulle komma blod. Hon hade hört att nästan alla blöder första gången och trodde att hon också skulle göra det.

Så kom stunden då de nygifta förflyttade sig till ett av rummen. Utanför satt mannens släktingar och väntade på att proceduren skulle avklaras. Enligt traditionen i den miljö som Sophia växte upp ska inträngandet ske så snart paret kommit in på rummet.

När det sker så ska det blöda. Det bekräftar hans manlighet och hennes oskuld.

–Han försökte flera gånger, men det kom inget blod. Då såg jag hur han förbyttes och blev blek, berättar hon.

Under tiden ringde en släkting flera gånger till rummet för att höra hur det gick. Efter tre försök beordrade mannen henne att gå in på toaletten. När Sophia kom ut satt en släkting bredvid hennes man.

Släktingen ville att hon skulle erkänna att hon hade haft sex med andra män. Om hon inte ­erkände skulle de ta henne till en läkare dagen efter som skulle kunna se precis hur många hon hade legat med.

–Jag försökte förklara att jag var oskuld och att det inte är alla tjejer som blöder första gången. De ville inte lyssna utan sa att om jag inte erkände så skulle de aldrig mer vilja ha något med mig att göra, säger hon.

Tidigt nästa morgon kom hennes mamma till hotellet. Mamman var chockad och grät. Sophia var trött och förvirrad. En manlig släkting kom dit beväpnad för att ”tvätta bort skammen”. Han ville stänga in sig med Sophia men en kvinnlig släkting vägrade att lämna dem ensamma.

De närmaste dagarna åkte de runt bland släktingar, allt under förnedring och dödshot. Hela ­tiden fick hon höra vilken skam hon var och hur lite hon var värd.

–Jag var helt skräcklagen och önskade att någon skulle döda mig på en gång. Hellre det än att sitta där och dö en långsam död, säger hon.

Sophia blev kvar i landet en tid men lyckades sedan åka till Sverige. Hon och mannen är idag skilda. Operationer av mödomshinnan förekommer i Sophias gamla hemland, men hon hade ingen tanke på att säkra upp blodet på bröllopsnatten.

Hon beskriver själv att hon inte var upplyst:

–Jag hoppas att man kan upplysa människor bättre om att alla tjejer inte blöder första gången.


Fotnot: Sophia heter egentligen något annat.